Elbehovet ökar ständigt på grund av allmän ”elektrifiering” av samhället. Hög andel elvärme, särskilt i småhus, för liten överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige och stängning av kärnkraftverksreaktorer är bland orsakerna till effektbrist under kalla perioder den senaste vintern. Komplettering har därför måst ske genom import av ”smutsig el” från våra grannländer, i regel baserad på brunkol och kärnkraft. En miljömässigt föga lämplig lösning. Behovet av effekt- och energibesparingar jämte utveckling av reglersystem har därför accentuerats. Därtill ska läggas ändrade el- och fjärrvärmetaxor, fler elvärmda småhus samt ökad användning av luft- och golvvärmesystem.
Fördubblat elbehov om 20 år?
Totalt sett över året har Sverige ett elöverskott men elbrist under kallare perioder. Det senare beror delvis på att 80 procent eller drygt 1½ miljon småhus är elvärmda. Under köldperioder är landets produktionskapacitet på cirka 27000 MW otillräcklig särskilt efter stängningen av de två senaste kärnkraftsreaktorerna, som uppskattas ha lett till ett underskott på mellan 1700 och 2900 MW. Branschorganisationen Energiföretagen med flera bedömer att dagens elproduktion på 148TWh/år kommer att fördubblas till 2045 och då uppgå till 310 TWh/år. Ökningen beror på fler elbilar, tillverkning av fossilfritt stål och start av batterifabriker med mera.
Elnäten måste därför byggas ut och överföringskapaciteten från norr till söder kraftigt höjas. Elproduktionssystemets utbyggnad bestäms av olika energislags lönsamhet på systemnivå och klimatbelastning men kan även påverkas av politiska beslut. Hur stor planerbar elproduktion ska få ersättas med oplanerbar? För kärnkraften kan det bli aktuellt att förlänga livslängden på befintliga reaktorer, återstarta stängda reaktorer, utveckla och använda nya reaktorer. Vindkraftens andel av elproduktionen beror inte bara på lönsamheten utan också på möjligheterna att ”balansera” denna med till exempel vattenkraft. Därtill ska läggas ”lokalbefolkningens” allt fler protester mot vindkraft. Åtgärder måste vidtas som ger snabbare tillståndsprocesser samt slopa hinder och regler som sätter käppar i hjulen för ny elproduktion, problem som är aktuella både för kärnkraft och vindkraft.
Stor andel elvärmda bostäder, särskilt i småhus
Elvärme i någon form (inklusive värmepumpar) är det vanligaste uppvärmningssättet med cirka 80 procent eller drygt 1½ miljon småhus. 1,2 miljoner småhus motsvarande 60 procent av småhusen använde en värmepump 2019 medan fjärrvärme finns i cirka 15 procent, Resterande hus har fastbränsleeldning och någon procent oljeeldning [1] [2].
Äldre hus har vanligen direktverkande elvärme eller vattenburen. Elvärmda hus har ofta kompletterats med någon typ av värmepump med energikällor som bergvärme, ytjordvärme, frånluft eller uteluft. I nyare hus är frånluftsventilation, vattenvärmesystem och frånluftsvärmepump vanligt. En annan vanlig lösning är frånlufts-/tilluftsventilation och ventilationsvärmeväxlare med elbatteri som eftervärmer tilluften, vattenvärmesystem samt elpanna eller fjärrvärme. Eller som i passivhus, extremt tjock isolering, stora glasytor samt luftvärme och ventilationsvärmeväxlare även här ofta med elbatteri som eftervärmer tilluften.
I flerbostadshus utgör fjärrvärme 2019 90 procent av energianvändningen i flerbostadshus och i lokaler 78 procent [3].
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 4/21.
Artikelförfattrare: Christer Harrysson, Professor i byggteknik Örebro universitet
