Krav på god energi- och resurshushållning och minskat klimatavtryck har de senaste åren satt fart på teknikutvecklingen i byggbranschen. Som ett led i att leva upp till de nya kraven, har en ny typ av energi- och resurseffektiva murade ytterväggar utvecklats i samarbete mellan Lunds tekniska högskola och utvecklingsintresserade aktörer inom mur- och putsbranschen.

EUs Energieffektiviseringsdirektiv och Boverkets kommande krav på klimat­deklarationer fungerar som starka drivkrafter för att utveckla produkter som leder till minskad användning av energi och råvaror inom bygg- och fastig­hetssektorn. Minskning av bygg­andets klimatavtryck är ett annat krav som har gett upphov till intensivt tanke- och utvecklingsarbete, både bland forskare och produktutvecklare. 

För att förbättra energiprestandan hos byggnader, krävs att man, bland annat, förbättrar ytterväggarnas isoleringsför­måga. De succesiva skärpningarna av kraven på energiprestanda har över tid lett till allt tjockare ytterväggar. Ytterväggar som uppfyller de svenska kraven på god energiprestanda har normalt en tjocklek som överstiger 400 millimeter och det är inte längre ovanligt med ytterväggar som har en tjocklek runt 500 millimeter. Ytterväggars energiprestanda kan för­bättras genom en fortsatt ökning av tjockleken på den termiska isoleringen, användning av termisk isolering med bättre isolerförmåga eller en kombination av de här två alternativen. 

En fortsatt ökning av ytterväggars tjocklek är dock inte problemfritt. Genom ökad väggtjocklek försvinner en del av den nyttiga arean. Ökad väggtjocklek kräver även mer material, vilket i många fall medför större resursanvändning, försämrat klimatavtryck och högre kostnad. 

Moderna murade väggar

Moderna murade ytterväggar i Sve­rige består ofta av blockmurverk med lättbetong, lättklinkerbetong (Leca) eller håltegel. Varianterna med inbyggd isolering, så kallade sandwichblock domi­nerar, eftersom bättre energiprestanda uppnås jämfört med massiva block.

Ett sätt att förbättra energiprestandan hos murade ytterväggar är att använda block med tjockare isolerskikt. Ett annat alternativ, vilket utgör grunden för projektet som presenteras i denna artikel, är att använda ytterväggar med ett förstärkt, inre bärande skal, följt av ett skikt av termisk isolering och fasadskikt. Som fasadskikt kan puts eller tegel användas, beroende på byggherrens pre­ferenser eller stadsplanebestämmelser. Poängen med den alternativa vägg­utformningen är att förbättra energi­prestandan utan att ytterligare öka ytterväggens totala tjocklek. 

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2021.

Artikelförfattare: Jonas Niklewski, Miklós Molnar och Per-Olof Rosenkvist, Lunds Tekniska Högskola samt Tomas Gustavsson, Tomas Gustavsson konstruktioner AB och Jörn Andersson, Weber Saint-Gobain Sverige AB