De svenska kraven har historiskt legat i paritet med de norska och danska dito och i vissa fall har kraven till och med varit lägre. Dock har Sverige de senaste 15 åren genomgått en drastisk förändring med avseende på kravnivån för de hallbyggnadstak som med framgång utvecklats under de senaste 50 åren. Dessa ökade krav på hallbyggnadstak i Sverige grundas så vitt författarna erfarit inte på någon ökning av antalet tillbud varför det är rimligt att ställa frågan om ökningarna verkligen speglar risken vid brand på ett relevant sätt.
För att kunna göra detta behöver vi se på skillnader och likheter när det gäller tillämpad byggnadsteknik i Skandinavien. Byggbranschen är mycket nationell och historiskt betingad och jämförelser är därför ofta svårt att göra. Som undantag kan dock konstateras stora likheter i tillämpad byggnadsteknik i de skandinaviska länderna Sverige, Danmark och Norge. Byggnadstekniken i dessa länder har utvecklats parallellt och man har tagit del av varandras erfarenheter och utveckling. Till följd av detta arbetar många byggmaterialleverantörer och byggare i alla dessa länder.
En vanlig byggnadstyp i de skandinaviska länderna är de stålhallar som byggs överallt i våra länder. Framför allt yttertaken uppförs på liknande sätt med stålfackverk och tak av högprofilerad plåt. Detta byggsystem medger stora spännvidder, vilket ofta är ett krav från verksamheten, samtidigt som det ger ett rationellt och snabbt montage.
Regelverken har en liknande uppbyggnad i de skandinaviska länderna och det bakomliggande syftet med tillräcklig säkerhet i händelse av brand upplevs på det stora hela som lika. För de flesta byggnaderna är kraven på brandteknisk klass (R 30, R 60, R 90 ochså vidare) liknande, inte minst gäller det flervåningsbyggnader typ kontor, bostäder, hotell och liknande. Även om det finns många likheter, finns det
ändå skillnader för byggnader som i allt väsentligt är identiska. Just hallbyggnadstak är en konstruktionstyp där skillnaderna i brandkrav märks extra tydligt och då speciellt i hallbyggnader som inrymmer samlingslokaler. Detta trots att samma byggnadsteknik tillämpas.
Skillnader i ”slutresultat” vad gäller kraven på brandteknisk klass belyses närmare med några exempel men först nedan lite kort och mer allmänt om regelsystemen i de olika länderna vad avser brandskydd med fokus på den bärande stommen i hallbyggnader i ett eller två plan.
Artikelförfattare Joakim Sandström och Jörgen Thor
Brandskyddslaget
