Flera längre och trafikintensiva vägtunnlar utrustas med brandbekämpningssystem i Sverige idag. Det innebär en förbättrad brandsäkerhet, men också höga investeringskostnader.Bränder i vägtunnlar förekommer sällan men det finns en risk att de utvecklas till något som är svårt att hantera för utrymmande trafikanter och räddningstjänst. Ett brandbekämpningssystem är särskilt värdefullt vid större fordonsbränder. Artikeln belyser hur ett brandbekämpningssystem påverkar andra brandsäkerhetssystem i vägtunnlar och vilka fördelar eller nackdelar det innebär.
Användningen av brandbekämpnings-system1) (BBS) i vägtunnlar har ökat stadigt de senaste åren, speciellt i stora tunnelprojekt både i Europa och Nordamerika. Den största effekten av BBS är att branden begränsas och därmed inte blir lika stor som om branden får utvecklas obehindrat. I Sverige installeras BBS i flesta nya, längre vägtunnlar som byggs eller projekteras idag.Det är stor skillnad jämfört med för drygt tio år sedan då inga BBS installerades. En bidragande orsak till förändringen är det utvecklingsarbete Trafikverket har genomfört för att hitta enklare och billigare lösningar än de BBS som fanns tillgängliga på marknaden, men som fortfarande är lika effektivt och säkert. I Australien och Japan har installationen av BBS varit mer traditionell, särskilt för vägtunnlar med hög trafikbelastning och över en given tunnellängd (> 3 km). I Australien är det mer eller mindre obligatoriska i nya vägtunnelprojekt.
RISE bidrog med kunskap och möjligheter för brandprovning av systemen både i labbmiljö och i fullskaliga tester under Trafikverkets utvecklingsarbete. Resultatet blev ett BBS som har sidokastande munstycken med stor räckvidd, täckningsyta och stora droppar, se figur 1. Med detta BBS behövs färre rörledningar jämfört med ett traditionellt BBS och därmed blir vattenledningssystemen billigare. Nyligen belönades utvecklingen av BBS:et med ett tredje pris inom EARTO Innovation Award i kategorin Impact Delivered2).
Dimensionerande branden viktigast
Som nämnts ovan minskar BBS:et brandens omfattning, och vilken påverkan denna minskning kan få på andra brandsäkerhetssystem, det vill säga vilka ”tekniska byten” som är möjliga, diskuteras ofta. Dock är det ovanligt att övriga brandsäkerhetssystem förändras vid införandet av ett BBS. I Sverige har konstruktörer och tunnelägare delvis börjat utnyttja fördelarna med att kunna göra tekniska byten, men de är fortfarande inte redo att ta steget fullt ut. Det kan finnas många skäl till det. Ett skäl är att det råder en osäkerhet kring BBS:ets effektivitet vid brand och vilken påverkan det har på trafikanterna. Ett annat, och vanligt skäl, är relaterad till frågan vad händer om BBS:et inte skulle fungera vid brand. Ett tredje skäl är att det inte finns några vedertagna riktlinjer eller standarder för att kvantifiera eller utvärdera effekterna gentemot andra system. Ett fjärde är osäkerheten när det gäller tillförlitligheten och underhållet av systemet.
Innan innebörden av tekniska byten diskuteras i mer detalj, måste vi först uppskatta eller kvantifiera dessa effekter eftersom de kan vara olika beroende på det system som installeras. Det grundläggande konceptet är att minska den dimensionerande branden och därmed värdera effekterna på de olika brandsäkerhetssystemen utifrån de fysikaliska relationer som kan härledas.
Fyra områden av tekniska byten kommer att diskuteras:
1. Kritisk lufthastighet: En minskning av brandeffekten vid beräkning av kritisk lufthastighet för ventilationssystem.
2. Temperaturpåverkan på tunnelkonstruktioner: Val av lägre tidtemperaturkurvor tack vare lägre värmebelastning gentemot tunnelkonstruktionen.
3. Utrymningsvägar: Ökat avstånd mellan utrymningsvägar.
4. Räddningstjänstens insatser: Användning av gemensam vattenförsörjning till BBS och brandposter för räddningstjänstens insats.
I följande avsnitt behandlas varje del individuellt och förutsättningarna för dessa förändringar diskuteras.
