Hur utvecklas och förvaltar man åldrande gröna tak?
E2B2 Klimatsmart renovering med innovativa träfasader
De nya byggreglerna – en översyn och djupdykning
Ute vecka 13
Prova 3 nummer
199 kronor
Du är här: Hem / BETONG / Vilken förbättringspotential finns ur klimatsynpunkt för olika byggsystem?
Vilken förbättringspotential finns ur klimatsynpunkt för olika byggsystem?
Figur 1: Referenshuset i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm, Hökarängen.
Det finns klimatbesparingar att göra för byggbranschen om livscykelanalyser används som verktyg vid design, projektering och utförandet inom ett byggprojekt oavsett vilket byggsystem som väljs. Klimatbesparingar är fullt realistiska att göra med redan i dag känd och befintlig teknik.
De förbättringsmöjligheter för byggbranschen som nedan redovisas har genomförts inom ramen för FoU-projektet ”Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus – LCA av fem byggsystem”. Projektet är finansierat av SBUF, IVL:s forskningsstiftelse, Näringsdepartementet samt ett stort antal medverkande svenska bygg- och bostadsbolag. Denna artikel är ett delutdrag av FoU-projektet enligt ovan men avgränsad till att enbart gälla viktiga förbättringspotentialer för minskad klimatpåverkan för byggsektorn med några förtydliganden. Prioriteringar är de åtgärder som ger störst mätbara resultat i minskad klimatpåverkan. Kostnader och påverkan på byggproduktion har inte analyserats genom att åtgärderna gjorts helt i samförstånd med plattformsägarna av systemen. Bakom rapporten står Docent Tove Malmqvist, KTH, Tekn dr Martin Erlandsson, IVL, Doktorand Nicolas Francart, KTH, samt Konsult och energi- och klimatstrateg, Johnny Kellner.
Referenshuset utgår ifrån ett av Svenska Bostäders flerbostadshus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen utanför Stockholm, färdigställt 2010 av Skanska. Det aktuella huset har sex våningsplan inklusive entréplanet, inrymmer 22 lägenheter och utan underliggande garage. Klimatpåverkan över livscykeln beräknades för de fem alternativen som alla projekterades för att uppfylla byggreglernas (BBR) grundläggande krav, samt högre krav på energianvändning och ljudklass B.
Därefter studerades möjliga förbättrings/(försämrings)-potentialer avseende klimatpåverkan. Det som avgränsats i denna artikel är de förbättringar som är möjliga att göra under själva byggskedet. Åtgärder som minskar klimatpåverkan för underhåll under byggnadens an-vändningsskede är naturligtvis också viktiga att beakta. I artikeln redovisas de fem olika byggsystemen (figur 2–6) som tagits fram av plattformsägarna och utvärderats i LCA-studien.
Artikelförfattare: Tove Malmqvist, Kungliga Tekniska Högskolan Martin Erlandsson, IVL Johnny Kellner, Konsult och energi- och klimatstrateg
