I ett pressmeddelande från branschorganisationen Svenskt Trä den 17 september 2018 menade Svenskt Trä att myten om ”dåliga ljudförhållanden” i träkonstruktioner lever kvar men att det med nuvarande kunskapsnivå är just en myt som inte längre är befogad. Detta fick vissa byggakustiker att reagera, bland annat Christian Simmons, som skrev en artikel i nummer 3 2019 av Bygg & teknik och hävdade att Svenskt Träs pressmeddelande var ”sensationellt”. Historiskt sett kanske detta kan uppfattas som just sensationellt, men, det finns idag väldigt bra tekniska lösningar för att hantera det som en gång i tiden var problem. Det är förvisso ingen hemlighet att det kan vara mer utmanande att designa ett flerbostadshus i trä i jämförelse med traditionella homogena betongstommar, och det är ofta stegljud som sägs skapa problemen. Men utvecklingen går framåt, och för de som känner till lösningarna blir ljudfrågan kopplat till trähus en teknisk aspekt som skall lösas precis som alla andra aspekter. Det är således inte betongen i sig som är lösningen, utan hur byggnadskonstruktionen utformas.
Det finns en tendens att fastna i stegljudsproblematik men det finns fler ljudfrågor som inte bara handlar om trähus. Stegljud i lätta stommar har undersökts sedan mitten på 80-talet. I moderna höga träbyggnader, är dock luftljudsisoleringen en minst lika stor ut-maning, speciellt med tanke på ökade byggnadshöjder. Det skapas ofelbart flankerande ljud via genomgående bärande väggar som måste tillåtas i ”rimlig” omfattning. Sådana problem är emellertid inte unika för trähus. Liknande problematik med flanktransmissioner finns även i betongkonstruktioner där tunna betong-skikt används, till exempel värmeisolerad platta på mark med omkring 100 mm tjock betong. Specifika åtgärder för att minska flanktransmissionen måste användas i sådant fall för att kunna garantera en fullgod steg- och luftljudsisolering mellan bostäder. Det är således inte betongen i sig som är lösningen, utan hur byggnadskonstruktionen utformas. Såtillvida finns ingen skillnad mellan betong och trä.
Christian Simmons talar om att byggakustiker överlag är skeptiska till stegljudsisoleringen i trähus, och hänvisar till en lång diskussion på ett internt webforum. Det är oklart om den diskussionen kan tjäna som grund för den allmänna skepsisen, eller om diskussionen handlar om nutida eller historiska erfarenheter. Men om det nu är så att byggakustiker ser särskilda ljudproblem med trä som byggnadsmaterial, då borde väl vi som jobbar med byggnadsakustik istället anta utmaningen och tillsammans med hus- och byggmaterialtillverkare bidra med vår kunskap så att den skepsisen försvinner? Det är väl rimligen en konsults roll? I synnerhet när vi idag vet att det faktiskt går. Det är, som Christian Simmons säger, svårt att få en samlad bild, men vad är skillnaden jämfört med att få en samlad bild av de problem som finns med betongkonstruktioner (kan vara riktigt dåligt i vissa fall i byggnader från 60-talet)? Vi vet inte där heller, bara att det är mycket enklare och bekvämare att förutse och dimensionera, tack vare lång empirisk erfarenhet, och därmed blir det akustiskt ”mer förutsägbart”.
Vi vet hur krav ska formuleras
Sverige har sedan början på 80-talet varit pådrivande för att utveckla regelverket så att det kan användas för alla typer av byggnader, speciellt med hänsyn till stegljud. Det började med Bodlunds artiklar i mitten på 80-talet, som utgjorde grunden för utvecklingen av ISO 717, den standard som beskriver hur ljudisolering ska värderas i byggnader. Med denna forskning och den forskning som sedermera skett under de första 1,5 decennierna på 2000- talet så vet vi ganska väl idag hur ett krav ska formuleras, åtminstone för det som kan sägas vara ”vanliga lägenheter”. I Sverige lyckades vi få till en tidig justering av kravet i svenska byggregler 1999, och det är en utveckling som vi ska vara oerhört stolta över och som idag gör att utländska aktörer bland annat sneglar på svensk industri för att höja deras egen kunskapsnivå. I Christian Simmons artikel finns en inledningsbild som visar ett av Sveriges mest omskrivna projekt, om och om igen uppvisat som ett föredöme för modern träbyggnadsteknik – Strandparken i Sundbyberg. Det är byggt med Martinsons Byggsystem AB:s tidigare byggsystem som utvecklades för att klara höga krav på såväl luftljud som stegljud. Samma byggsystem finns i flera andra projekt såsom Inre Hamnen i Sundsvall, Portvakten och Limnologen i Växjö för att nämna några. De är alla ett bevis på att det går att bygga höga flerbostadshus med god ljudisolering som uppfyller våra svenska krav på ljudisolering från 50 Hz. WSP (där en av författarna tidigare jobbade) gjorde mätningar i ett av dessa hus, Inre Hamnen, för drygt 10 år sedan och den allmänna känslan var att de boende upplevde stor tillfredsställelse med just ljudklimatet i stort. Det är visserligen bara ett exempel och allting kan såklart göras bättre i såväl trä- som betonghus men tänk ändå vad en industri i Norrland kan skapa när kraven stegras. Utöver den forskning som nämns i Christian Simmons artikel har även ett europeiskt projekt genomförts, ett Wood Wisdom Net projekt (”Acuwood”-projektet) där också andra länder ingick i undersökningen och det visade sig där att nuvarande svenska krav nog kan vara ganska rimligt formulerade. Om ISO 717 utnyttjas från 50 Hz som i Sverige så får entalsvärdet (L´nT,w+CI,50-2500) till och med bättre förklaringsgrad än det som föreslogs i AkuLite projektet (L´nT,w+ CI,AkuLite,20-2500). Förklaringsgraden var R2 = 0,58 för ISO 717 jämfört med R2 = 0,57 för AkuLite. Nu sker det fler undersökningar och detta är naturligtvis välkommet och viktigt för att finna en god förankring av lämpligt utvärderingsmått. Men det som branschen behöver mest akut just nu, det är verktyg för prediktering, och ökat kunnande bland projekterande konsulter, så att ”riskpremien” för moderna trähus minskar.
Tyngd/massa påstås alltid vara lösningen på akustiska problem.
Strandparken 1, Stockholm. Foto: Svenskt Trä
Lägg på mer massa så är det fixat. Men det är inte så vi löser lågfrekventa problem i framtidens konstruktioner, vi måste vara innovativa. Det finns idag många goda exempel och vi tar i denna artikel upp några där man genom gediget forsknings- och utredningsarbete lyckats ta fram fantastiska bjälklag som fungerar väldigt bra. Utan en innovativ och utvecklingsinriktad trähusindustri hade detta inte varit möjligt. Ett exempel är ett projekt som var nominerat till årets bygge 2019, Lusthusbacken i Piteå. Det är uppfört med ett bjälklag uppbyggt med balkar från Masonite Beams som blott väger drygt 100 kg/m2 och uppfyller ljudklass A enligt SS 25267. Men, det visar sig klara även miniminivån för stegljudsisolering (≤ 56 dB) i Sverige när man inkluderar AkuLite termen CI,AkuLite,20-2500, se kurvor nedan (korrigerat till 1 s efterklangstid i 20-40 Hz). Detta är skapat genom tätt samarbete mellan konsulter, byggherrar, systemutvecklare. Husen är dessutom byggda så långt möjligt med naturliga material, även isoleringen, vilket ger en helt unikt sund inomhusmiljö. Människor som bor i dessa hus upplever inga besvärande stegljud, de såg närmast oförstående ut när vi ställde frågor under mätningarna. Dock talade de om att de ibland hör grannens vatteninstallationer vilket inte kan sägas bero på att det är byggt i trä. Men det var inte heller direkt besvärande.
Ett helt annat system är Moelven Töreboda AB:s Trä8 som uppvisar fina resultat och utvecklat i nära samarbete mellan tillverkare, konstruktörer och akustiker. Trä8 är ett byggsystem med bärande pelar-balkstomme i limträ som anpassas i konstruktion och leverans till varje projekt. Bjälklagselementen har bärande struktur i enbart trä och har relativt lång spännvidd, upp till 8 m har använts i bostadsprojekt. Stor vikt har lagts i byggsystemet på att skapa tydliga, enkla och pedagogiska detaljritningar för montage så att risken för utförandefel minskas. Byggsystemet mäts konsekvent till ljudklass B både vad gäller luftljudsnivåer och stegljudsisolering. Man kan alltid diskutera hur bra de boende upplever ljudmiljön, men med så många färdigställda Trä8-hus utan klagomål kan man konstatera att ljudmiljön i alla fall inte upplevs som undermålig. Bara i det nyligen färdigställda området Frostaliden i Skövde finns över 200 lägenheter i Trä8-hus. Sen ska vi inte glömma alla modulhustillverkare av volymelement som nu växer fram i Sverige. Det är enormt fina hus med goda ljudegenskaper som utvecklats i nära samarbete med byggakustikkonsulter och forskningsinstitutioner.
Det finns naturligtvis fler mycket fina exempel men med dessa två system, som utvecklats under lång tid vill vi påtala och förstärka det som sades om man läste hela pressmeddelandet, och inte bara valda delar. Myten att trä skulle vara ett problem i sig är inte sant utan snarare att vi tyvärr inte alltid bygger rätt.
Tyvärr görs misstag
Valla Berså, Linköping. Foto: Christina Brandin Englund
Det kan bero på felbedömningar av akustiker eller helt enkelt okunskap eller otydlig rollfördelning i byggprojekten. Och när det väl begås ett misstag så är konsekvenserna ofta större för träbyggnader än för betongbyggnader. Detta beror på att det inte är möjligt att enkelt korrigera ett fel som ger stor störning i låga frekvenser. Fel i massiva betonghus är högfrekventa och kan relativt enkelt åtgärdas i efterhand.
En stor risk med förhärligandet av betong som ett alltigenom förlåtande byggmaterial är risken med alla de lättviktsvarianter av betong som finns på marknaden. En lägre densitet i betongen ger ofrånkomligen mer ljudproblem av alla de slag. Här sker det en del misstag i materialval, och konsekvenserna kan bli minst lika förödande som för ett felbyggt trähus. Det finns också dåliga exempel, i vissa fall rena projekteringsfel, i andra fall kanske en pressad platschef som byter ut vissa skenor och andra produkter som verkar dyra och onödiga och då blir konsekvenserna allvarliga. Därför måste byggakustiker alltid finnas närvarande genom processen.
Betongbranschen står inför liknande utmaningar.
Det utvecklas lättare, miljövänligare betong som ett led i att möta hårdare miljökrav. Osäkerheten kommer att öka och ”robusta lösningar” kommer att saknas när denna omställning blir mer påtaglig. Det är rimligt att tro att när betongbranschen tvingas börja experimentera mera, så uppstår nya lösningar som kanske blir svåra att prediktera, det som träbyggandet idag i viss mån lider av.
Idag vet vi ganska väl vilka krav som ska ställas, i de allra flesta normala fall, dock finns ännu inga standardiserade beräkningsmodeller vilket gör det svårare att förutsäga vilket slutresultat man får i den färdiga byggnaden och det är det stora problemet för trähusbranschen. Den stora variationen på lösningar försvårar också standardiseringen av modeller. Det krävs därför en genomtänkt process och nära samarbete mellan alla parter. Det är där vi måste lägga krutet nu, beräkna – skapa modeller – standardisera så långt möjligt, och inte minst att de som projekterar använder de handböcker och underlag som industrin själva tagit fram och som faktiskt finns tillgängliga, det finns mycket men det känns inte som dessa alltid används fullt ut. Ljud i trähus är utmanande för de som inte vet och kunskapen bland byggakustiker behöver förstärkas och antalet utexaminerade som behövs för att möta en ökad efterfrågan är tyvärr inte tillräcklig. Här fordras mer kunskap och många fler utbildningsmöjligheter.
Tidigare nämndes att vi vet vilka krav som ska gälla i flerbostadshus och det är en sanning med modifikation. Det saknas tyvärr analyser om vem vi ska bygga för i framtiden. Är det lägenheter för barnfamiljer eller är det något annat? Det får inte bli så att vi nödvändigtvis ska ha exakt samma krav i en studentlägenhet som en vanlig bostad. Ensamhushåll i storstäderna står för 50 procent och andelen äldre ökar. Med detta som grund kan vi inte alltid ösa på med ett ”värsta-krav” som ska gälla alla typer av bostäder. Ljud dimensionerar byggnader oavsett stomsystem så det kostar mycket pengar. I bostäder där ”ljudbelastningen” eventuellt är lite lägre kanske ljudklass B krav är i överkant? Med tanke på prisutvecklingen i byggbranschen så har vår yrkeskår en skyldighet att se till att det inte blir för dyrt för framtida behov. Detta gynnar hela branschen oavsett material i stommen.
Svenskt Trä är väl medvetna om utman-ingarna men trygga med lösningarna.
Ljudfrågan är viktig, men vi vet att lösningarna finns. Därmed är myten att ljud i trähus skapar problem, obefogad. Istället skall vi ta tillvara på de goda exempel som finns, använda och sprida den kunskap vi byggt upp och sätta mer fokus på prediktering och utbildning. Detta måste ligga högt på agendan så att förståelsen för hur lätta material fungerar, ökar. Utvecklingen av branschen gör också att det krävs mer engagemang och att en byggakustiker är mycket mer involverad i projekten genom hela processen.
