Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg
Under senare år har så kallade invasiva växter uppmärksammats i media. Parkslide är en av de som fått mest uppmärksamhet i Sverige. I media har den beskrivits som en ”monsterväxt” som går in i husgrunder och förstör vattenledningar. Ska en besiktningsman, ansluten till SBR, notera parkslide vid en överlåtelsebesiktning?
Frågan blev aktuell i ett nyligen avgjort rättsfall. Målet rörde fel i fastighet där säljarna stämts av köparna p.g.a. att det fanns parkslide på tomten. Försäljningen skedde 2019, avsåg en fritidsfastighet med en naturtomt på 2250 kvm belägen i ett naturreservat. Huvudbyggnaden var ett oisolerat torp från 1800-talet med enkel standard; det saknades avlopp, indraget vatten och elektricitet. Försäljningen skedde i slutet av april. Ingen överlåtelsebesiktning gjordes inför köpet. Efter köpet återkom dock köparna och begärde prisavdrag på grund av att de blivit medvetna om att parkslide växte på tomten.
I tingsrätten åberopade köparna förhör med besiktningsmän anslutna till SBR. De skulle höras om huruvida de skulle ha antecknat förekomsten av parkslide, om de skulle ha utfört en besiktning.
Den ena besiktningsmannen (B) engagerade sig starkt i frågan. I sakkunnigutlåtandet till tingsrätten skrev denne bland annat följande.
Före 2019 kände B inte till växten. Efter att B kontaktats i ärendet googlade B och blev medveten om att man i England hade mycket stora problem och att den orsakade skador på byggnader. B tar numera upp parkslide i sina överlåtelsebesiktningar. B noterar under rubriken Mark ”Växten parkslide noteras i trädgården/i närheten av byggnaden. Parkslide är en växt som är svår att utrota.” I riskanalysen antecknas ”Växten parkslide kan medföra risk för skador på ledningssystem och byggnad.”
B uppgav vidare att hans bedömning var ”att parkslide utgör en avvikelse som ska redovisas i överlåtelsebesiktningsprotokollet eftersom det är mycket kostsamt att bekämpa växten och då växtens rotsystem kan skada byggnader och ledningar.”
Han tillade: ”Bedömning har gjorts att parkslide, med anledning av sina egenskaper, kan anses utgöra ett fel i jordabalkens mening.”
Slutsatsen från B var alltså att han inte 2019, men idag, hade antecknat växten som ett fel. Enligt B har frågan även lyfts centralt inom SBR och på utbildningar för besiktningsmän.
Det finns några problem med B:s agerande. En besiktning som utförs enligt SBR:s modell omfattar inte mark som inte har ett omedelbart samband med byggnaderna på en fastighet. B:s uppdrag omfattar inte att artbestämma växter. När B, som i ovan beskrivet fall, gör avsteg från detta försätter sig B i en situation som är värd att reflektera över:
Varför uttalar sig B om parkslide och inte om andra växter? Parkslide har egenskaper som den delar med många andra växtarter, till exempel att den kan skicka ut rotlöpare om man försöker bekämpa den, att den är svår att helt bli av med och att den beskrivs som invasiv1. Parkslide är inte giftig och den fräter, bränns eller sticks inte. Det finns inte heller något krav på att en fastighetsägare måste bekämpa växten. Sommaren 2025 fördes den upp på EU:s lista över invasiva främmande arter, men där har den sällskap av flera andra växter förekommande i Sverige. B bör alltså reflektera över om uttalanden om parkslide ger anledning att utgå från att B:s uppdrag omfattar andra växter, med liknande egenskaper.
Många fastighetsägare känner inte igen sig i medias beskrivning av växten. Får växten vara ifred behöver den inte innebära någon belastning överhuvudtaget. B:s beskrivning ger alltså inte en korrekt, objektiv, bild av växten.
Om en köpare skulle kräva B på ersättning för att B inte antecknade till exempel en förbjuden växt vid en överlåtelsebesiktning, skulle B kunna hänvisa till att mark inte ingår i besiktningen. Om B däremot antecknat parkslide vid besiktningen blir det mer oklart om växter ingått eller inte. Detta är en helt onödig risk för B att ta.
Idag är det inte ovanligt att säljaren låter genomföra en överlåtelsebesiktning innan försäljningen. Om B skriver att växten ”kan medföra risk för skador på ledningssystem och byggnad” så kan säljaren orsakas skada i det att köpare tror att fastigheten är behäftad med ett allvarligt fel. B riskerar alltså att dra på sig ett ekonomiskt ansvar. Säljaren har inte gett B i uppdrag att uttala sig om växter på fastigheten. B har alltså gått utanför sitt uppdrag.
I tingsrätten hördes flera biologer. Deras utsago; parkslide är en växt som alla andra i det att den kräver vatten och ljus.
Parkslide söker sig inte till mörka husgrunder eller ledningar. Vid de tillfällen då den påträffats på dessa ställen, vilket är synnerligen ovanligt i Sverige, har det skett ”av misstag”, eller för att vattenledningen är trasig och erbjuder tillgång till vatten. Det är alltså missvisande att beskriva parkslidens egenskaper som att den går in i byggnader och ledningar.
Tingsrätten fann att förekomsten av parkslide inte utgjorde fel i fastigheten. Hovrätten uttalade att varje planta av parkslide inte kan utgöra fel. Det är alltså felaktigt, utifrån domstolarnas bedömning, att slentrianmässigt anteckna förekomsten av parkslide som ett ”fel”. Hovrättens majoritet fann dock att växtens utbredning på fastigheten i detta fall nådde nivån för att utgöra fel. Båda instanser fann att förekomsten inte var dold, eftersom växten var synlig vid köptillfället. Köparna förlorade i båda instanser2.
Svaret på frågan i rubriken är alltså nej. Utför B ett uppdrag enligt SBR-modellen så gör denne klokt i att följa uppdragsbeskrivningen. B utsätter sig annars för en onödig ekonomisk risk genom att uttala sig utanför sin expertis, artbestämma växter eller uttala sig om dess egenskaper. Sådana besiktningar får köpare överlämna till en biolog.
