Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg, Tidigare miljöchef JM Stockholm och Veidekke Sverige
Fjärr- och kraftvärmen har haft en viktig roll i det svenska energisystemet. Med sina tekniska egenskaper har dessa bidragit med el och värme i lokala system i nära anslutning till tätorter. Att satsa mer på energieffektivisering av bebyggelsen kommer främja Sverige på flera sätt. Med energieffektivisering av byggnader minskar värmebehovet och miljöpåverkan av koldioxid, ger lägre driftskostnad, högre komfort och underlättar för framtida lagar och krav. EU:s direktiv (EPBD) om byggnaders energiprestanda har satt som mål att minska energianvändningen för bostadshus med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035 jämfört med basåret 2020. Men hur kommer det att påverka de kommunala energiverkens lönsamhet för kraftvärme med de lägre uppvärmningsbehoven?
EU:s krav på energieffektivisering påverkar energibolagens vilja att bygga ut ny fjärrvärme
Energieffektivisering är alltid det billigaste sättet att hushålla med värme, tappvarmvatten och el. Samtidigt ger det förutsättningar att öka kvoten av koldioxidfri energi med värmepumpar genom att energianvändningen minskar och därmed undvika bygga ut ny olönsam kraftvärme med fjärrvärmetillförsel med låga värmebehov. Det positiva med energieffektivisering är att vi står bättre rustade inför lågkonjunkturer och kristider med resursknapphet och ökade energipriser. Antalet bostäder i Sverige är totalt 4,5 miljoner varav 2,5 miljoner i flerbostadshus. Uppskattningsvis tre av fyra av dessa kommer att kräva omfattande både energieffektiviserings- och renoveringsåtgärder fram till år 2045. Risken är stor att lokal kraftvärme blir olönsam genom att byggnaders värmebehov blir väsentligt lägre vilket påverkar fjärrvärmebranschen, inte minst för de små och medelstora kommunerna. Att använda byggnaderna som kylflänsar är inte ett alternativ.
Värmeanvändningen kan sänkas med 40 procent
Energianvändningen för värme och varmvatten för en stor andel av miljonprogrammet ligger på cirka 150 kWh per m2 och år. Med dagens tekniknivå är det möjligt att minska den specifika energianvändningen med cirka 40 procent till år 2045 eller tidigare. Det är tekniskt möjligt att efter värmeeffektivisering uppnå cirka 90 kWh per m2 för befintliga flerbostadshus. Finns det då utrymme för värmetillförsel av kraftvärmeverk med så låga värmebehov? Redan i dag är fjärrvärme redan tveksam för nya stadsdelar med deras låga värmebehov och fjärrvärmen kommer naturligtvis också att påverkas av energieffektivisering med egna och EU:s krav av det befintliga bostadsbeståndet.
Har fjärrvärme en långsiktig uthållighet?
En fråga som det talas lite om är hur fjärrvärmens roll kommer att förändras i takt med ökad värmeffektivisering genom att värmebehovet i byggnader kommer att minska kraftigt. Därigenom riskeras det ekonomiska underlaget för fjärrvärme. Kraftvärme utgör i dag ett lokalt monopol. Det upplevs av många kunder att fjärrvärmeleverantörerna tvingas höja sin taxa i takt med att det sker en energieffektivisering. Kortsiktigt är en låg andel köpt energi med en konvertering från fjärrvärme till värmepumpsteknik naturligtvis ekonomiskt intressant för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar eftersom det är plånboken som styr för stunden. Fjärrvärmens framtid i sin nuvarande form måste diskuteras på högsta politiska nivå. Vad ska samhället göra med den kommande överkapacitet som uppstår när värmebehovet kraftigt minskar och befintliga kraftvärmeverk i framtiden tappar i lönsamhet? Att bygga nya lokala kraftvärmeverk är knappast relevant i framtiden med en elverkningsgrad på drygt 30 procent och där huvuddelen av värme inte kan tillgodogöras. I dag kommer cirka 8–10 procent av elen från kraftvärme samtidigt som den producerar värme, detta med en hög verkningsgrad. En sänkning av framledningstemperaturen i befintliga nät är nödvändig där tappvarmvatten blir dimensionerande och ger minskade kulvertförluster.
Elanvändningen för hushållen kan minska trots fler apparater
El-användning ökade kraftigt fram till 90-talet. Ökat antal hushåll och fler elprodukter förklarar större delen av ökningen. Utvecklingen går dock mot el-effektivare produkter, vilket leder till minskad el-användning för hushållen. Svenskt Näringsliv och Fossilfritt Sverige ser dock ett ökat elbehov för industrin fram till år 2045. Under 2023 uppgick elanvändningen i bostäder inklusive fritidshus till 32,5 TWh vilket är cirka en tredjedel av den totala elanvändningen i Sverige. Om Sverige ska nå klimatmålen så måste en andel av den befintliga el-energin från bland annat hushållen frigöras till den ökande andelen av el-bilar, tungatransporter och inte minst inom industrisektorn när dessa sektorer alltmer elektrifieras.
Utbyggnad av vind- och kärnkraft nödvändig – befintlig kraftvärme är en dold reservtillgång
För att klara framtida el- och effektbehov är utbyggnad av vindkraft och kärnkraft nödvändig. Kraftvärmen ska vara kvar som ett komplement och är en dold tillgång för kvarstående el- och värmebehov och för att säkerställa att vi har tillgång till en säker och trygg planerbar elproduktion i framtiden. Men fjärrvärmens framtida lönsamhet i sin nuvarande form måste diskuteras på högsta politiska nivå både ur ett system- och ett samhällsekonomiskt perspektiv med både EU:s direktiv (EPBD) om byggnaders energiprestanda (2024/1275) som trädde i kraft den 28 maj 2024 och Sveriges energieffektiviserings mål av bebyggelsen som grund.
