Forskning och utveckling (FoU) inom markbyggande innebär möjligheter till stor ekonomisk besparingspotential och möjligheter till miljömässigt bättre lösningar vid byggande och underhåll. I relation till de mycket omfattande samhällssatsningarna och till de stora värden som står på spel satsas det relativt lite medel på forskning och utveckling inom markbyggande i Sverige. I denna artikel vill vi peka på några områden där forskning och utveckling behövs och kan bidra till ökad kvalitet och … [Läs mer...] om Effektivare markbyggande och FoU för ett hållbart samhälle
Tidigare nummer
Stålkärnepålar – erfarenheter och praxis
Stålkärnepålar har använts i Sverige sedan början av 1960-talet. Efter de första tillämpningarna har användningen av påltypen ökat kontinuerligt och stålkärnepålar är idag ofta förstahandsvalet vid kvalificerade pålgrundläggningar. Pålen är aktuell vid grundläggning av särskilt höga byggnader. Metodiken att utföra pålarna har successivt förbättrats och erfarenheter från mer än 50 år av utförda projekt har ackumulerats. I artikeln redogörs för några av de faktorer som bör beaktas vid … [Läs mer...] om Stålkärnepålar – erfarenheter och praxis
BIG – små steg med stora positiva effekter
Den numera väletablerade forskningssamverkan Branschsamverkan i grunden (BIG) har under åren 2014 till 2015 visat sig ha potential att ge stora positiva effekter, för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG, och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, koordinator BIG. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/16. … [Läs mer...] om BIG – små steg med stora positiva effekter
Sättningar i lera med stor mäktighet
I Göteborg bebyggs idag stora områden, där lerans mäktighet är större än 60 à 70 m. Flertalet geotekniska undersökningar avbryts tyvärr på dessa djup. Undersökningar har dock utförts som visar att det kan vara upp till 120 à 130 m lera. Inom dessa områden grundläggs byggnaderna med mantelbärande pålar (kohesionspålar) med olika längder, i regel mellan 40 och 55 m. Pålarna överför byggnadslasten till leran, genom kohesion. Det finns en relativt utbredd uppfattning, att om man slår längre … [Läs mer...] om Sättningar i lera med stor mäktighet
Är fem myror fler än fyra elefanter?
Hade Magnus, Brasse och Eva rätt? Är fem myror fler än fyra elefanter? Svaret får vi år 2020 när nästa generation av Eurokod publicerats. Då vet vi om de fem myrorna Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige har lyckats säkerställa att våra förutsättningar och önskemål finns med. Artikelförfattare är Gunilla Franzén, GeoVerkstan, PT-leader TC250 SC7.T2, och Lovisa Moritz, Trafikverket, svensk representant TC 250 SC7. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/16. … [Läs mer...] om Är fem myror fler än fyra elefanter?
Sannolik besparing av spont
Är kvalitet en dimensioneringsparameter att räkna med? Geotekniska undersökningar utförs med varierande precision och kvalitet men den eftersöka säkerheten består… OK, viss korrigering kan vi erhålla med hjälp av η-värdet, men ger det oss tillräcklig koppling mellan kvalitén i de geotekniska undersökningarna och potentiella besparingar i byggskedet? Artikelförfattare är Anders Prästings, KTH/Tyréns AB, Stefan Larsson, KTH, samt Rasmus Müller, Tyréns AB. Läs hela artikeln i Bygg & … [Läs mer...] om Sannolik besparing av spont
Ny typ av grundläggning för vindkraftverk kan spara stora pengar
Vindkraft är en energikälla med minimal miljöpåverkan. Grön energi är attraktivt av många skäl bland annat för att det tär mindre på naturresurserna och minskar den globala uppvärmningen. Det svenska målet är att 50 procent av den totala genererade elenergin ska komma från förnybara källor fram till 2020. För att nå målet måste tusentals vindkraftverk byggas. Artikelförfattare är Wael Mohamed (och Per-Erik Austrell, handledare) Lunds tekniska högskola. Läs hela artikeln i Bygg & teknik … [Läs mer...] om Ny typ av grundläggning för vindkraftverk kan spara stora pengar
Geotekniska risker kan hanteras bättre
Alla byggprojekt innebär risker: ekonomiska risker, säkerhetsrisker, arbetsmiljörisker och många fler. I Sverige har vi varje år stora kostnader för negativa utfall av risker i geotekniska projekt. I Svenska geotekniska föreningens (SGF) riskkommitté arbetar vi därför för att synliggöra och öka användningen av de verktyg som faktiskt finns för att hantera risker på ett effektivt sätt. Nyligen har vi med stöd av SBUF publicerat ett praktiskt tillämpningsexempel, som visar på hur olika metoder … [Läs mer...] om Geotekniska risker kan hanteras bättre
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar Längs Bottniska viken påverkas många vattendrag av försurning som kan härledas till sulfidoxidation när sulfidjord kommer i kontakt med syre. Landhöjning, klimatstyrd variation och dikning bidrar till oxidationen och till pH-sänkning samt utlakning av sulfater och metaller från oxiderade sulfidjordar, så kallade sulfatjordar. Vid schaktning och uppläggning av sulfidjord, utan hänsyn till dess försurningspotential, riskerar upplagen att … [Läs mer...] om Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar
Putsade enstegstätade regelväggar: Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört
Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige, Jansson & Hansén (2015). Skador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med styrencellplast eller styv mineralull (putsbärare) mot en skiva som ofta är organisk. Utanpå isoleringen finns puts som ytskikt för fasaden. Mot den varma insidan sitter vanligtvis en luft- och ångspärr i form av en 0,2 mm … [Läs mer...] om Putsade enstegstätade regelväggar: Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört