Värdering av olika grundläggningssätt, golvmaterial och värmesystem Trots skärpta byggregler och betydande satsningar på att minska småhusens energianvändning visar offentlig statistik och resultaten från många energiprojekt att den verkliga energibesparingen är mindre än förväntat eller har uteblivit helt, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt, Energimyndigheten (2012), SCB (2012) och Harrysson (2014). Orsaker till detta är bland annat komplicerade och svårskötta lösningar för … [Läs mer...] om Hur man bygger mer energieffektiva och komfortabla småhusgrunder med känd teknik
SUNDA HUS/ENERGI
Anledningar till att inte kunna sova på grund av mögel i krypgrunden
Flera hundra tusen byggnader i Sverige är utrustade med en så kallad krypgrund. Krypgrunden har flera fördelar, till exempel att den är billig att lägga och att golvet upplevs som varmt vid betydligt lägre temperaturer än vad ett betonggolv (platta på mark) gör. Det är lätt att vid behov komma åt vattenledningen i krypgrunden och torka ut eventuella läckage, liksom att det är möjligt att ventilera bort radon. Men det är välkänt att denna konstruktion också kan medföra en hel del bekymmer, om man … [Läs mer...] om Anledningar till att inte kunna sova på grund av mögel i krypgrunden
Mjukgjord plast och ftalater i våra byggnader och kopplingen till luftvägssjukdom hos barn
Astma och allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn i förskole- och skolåldern och innebär stort lidande och höga kostnader för både individ och samhälle. En rad kartläggningar har visat att upp till 40 procent av svenska barn upp till 18 år har någon allergi såsom astma, hösnuva eller eksem. Besvären debuterar ofta redan under spädbarnsåret med eksem som inte sällan är kopplat till födoämnesöverkänslighet. Astmasymtom uppstår vanligen under småbarnsåren och i skolåldrarna … [Läs mer...] om Mjukgjord plast och ftalater i våra byggnader och kopplingen till luftvägssjukdom hos barn
Tjocka avjämningar – en potentiell fuktrisk
Tjocka skikt av avjämningsmassor har betydligt längre torktid än vad som anges i läggningsanvisningarna. Detta har visats tidigare i oberoende undersökningar finansierade av SBUF (Projektnummer 11427 och 11680) som utförts av Jörgen Grantén [1, 2]. I dessa undersökningar studerades normaltorkande och som de kallades då snabbtorkande avjämningsmassor. Uttorkningen skedde i inomhusmiljö vid cirka 20 °C och avjämningen lades på HD-polyeten, vilket innebär enkelsidig uttorkning. Sådana … [Läs mer...] om Tjocka avjämningar – en potentiell fuktrisk
Varför får olika laboratorium olika resultat vid jämförelse av VOC-analys i inomhusluften?
I Bygg & teknik nummer 5/14 redogjorde Bo Glas för en undersökning där resultaten från VOC-analyser jämfördes (VOC står för Volatile Organic Compounds), [1]. Undersökningen presenterades och diskuterades också vid en träff arrangerad av Swesiaq (Swedish Chapter of International Indoor Air Quality) i Uppsala den 8/10 2014. Jan Kristensson, Chemik Lab AB, Norrtälje Läs hela artikeln i Bygg & teknik 8/14. … [Läs mer...] om Varför får olika laboratorium olika resultat vid jämförelse av VOC-analys i inomhusluften?
Luftrörelser och täthet i byggnader
Frisk luft och hur den tas in och ut i våra byggnader är avgörande för en god innemiljö och för en väl fungerande byggnad. Att bygga för rätt luftrörelser är av största vikt. En rad skador (till exempel fukt och mögel) och olägenheter (till exempel energiförluster och drag) orsakas av bristande lufttäthet och oönskade luftrörelser. Artikelförfattare är Claes Bankvall, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/14. … [Läs mer...] om Luftrörelser och täthet i byggnader
Ett hus, fem möjligheter
Energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Behovet av köpt energi ska enligt riksdagsbeslut halveras till år 2050 i förhållande till 1995. Den befintliga bebyggelsen står för huvuddelen av den potentialen, och en energieffektiviseringsinsats är med nya Boverkets byggregler (BBR) ett måste vid större ändring eller renovering av fastigheter. Artikelförfattare är Emma Karlsson, WSP Environmental och Roland Jonsson, HSB Riksförbund. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/14. … [Läs mer...] om Ett hus, fem möjligheter
Inomhusluftens kvalitet i svenska bostäder – utvärdering av data från undersökningen Betsi
IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört ett projekt om luftkvalitet i svenska lågenergibyggnader, Strategi och metodik för bedömning av inomhusluftkvalitet i lågenergibyggnader (Smil). Drygt ett tjugotal bostäder i passivhus och motsvarande antal bostäder i nybyggda konventionella hus undersöktes med avseende på koncentrationer av vanliga gasformiga luftföroreningar som kvävedioxid, ozon, formaldehyd och flyktiga organiska ämnen samt temperatur, relativ luftfuktighet, … [Läs mer...] om Inomhusluftens kvalitet i svenska bostäder – utvärdering av data från undersökningen Betsi
Nollenergikontoret Väla Gård – hur går det?
Skanskas nya kontor hade höga energiambitioner. Men hur har det gått? Uppföljningen av byggnadens energianvändning visar att byggnadens energiprestanda motsvarar förväntningarna. Byggnadens specifika energianvändning, utan hänsyn till solceller, uppgår till 16 kWh/m2 Atemp, år. Solcellerna har dock genererat elenergi motsvarande 40 kWh/m2 Atemp, år. Vilket innebär att Väla Gård är ett plusenergihus med god marginal. Väla Gård visar att det går, genom tidigt fokus på energi- och miljöfrågor, att … [Läs mer...] om Nollenergikontoret Väla Gård – hur går det?
Energieffektivisering av Åbybergskyrkan i Vallentuna
En korrekt dimensionerad bergvärmeanläggning anses vara ett av de mest effektiva system som kan tilllämpas vid användning av elektrisk energi. Detta trots att ett sådant förvärv och installation ofta är dyrare än konventionella system. För närvarande finns det cirka 300000 bergvärmeanläggningar installerade i Sverige. Dessa tjänar i första hand för uppvärmning av bostäder och förbrukar mindre el i jämförelse med värmesystem med direktverkande el. Artikelförfattare är Navid Gohardani, tekn dr, … [Läs mer...] om Energieffektivisering av Åbybergskyrkan i Vallentuna