Andelen köldbryggor variera stort mellan olika konstruktioner. Det beror på byggnadsutformning och materialval. Att storleken på köldbryggorna även kan variera för samma byggnad är inte lika välkänt. Beroende på hur areorna definieras kan påslaget för köldbryggor varierar så mycket som upp till 20%-enheter för samma byggnad. Artikelförfattare: Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik Björn Berggren Skanska Henrik Karlsson RISE Byggnadsfysik Läs hela artikeln i Bygg & teknik 8/17 … [Läs mer...] om Köldbryggor i ytterväggskonstruktion i betong – konsekvens av vald areadefinition
BETONG
Förbättrade metoder för bärighetsutvärdering av armerade betongplattor
Lastkapaciteten hos brobaneplattor är ofta avgörande för befintliga broars bärförmåga, men underskattas som regel med dagens bärighetsberäkningar. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Chalmers tekniska högskola har en strategi för bärighetsut- värdering med successivt förbättrade strukturanalyser utvecklats. Med denna strategi har högre bärförmåga och bättre för- ståelse av konstruktionernas respons kunnat påvisas förbrobaneplattor av armerad betong. Även om de förfinade … [Läs mer...] om Förbättrade metoder för bärighetsutvärdering av armerade betongplattor
Förstärkning av betongväggar i samband med håltagning
En stor andel av befintliga låghus till höghus är flerfamiljsbostäder gjorda av prefabricerade sandwichelement. Systemen med stora panelbyggnader utvecklades i västvärlden och användes först i Danmark, England och Frankrike [1], sedan tillämpades tekniken över hela Europa. Figur 1 visar en typisk panelbyggnad bestående av lastbärande tvärväggar vilket är vanligt förekommande i Sverige. Artikelförfattare: Thomas Blanksvärd, Skanska Sverige Teknik AB Cosmin Popescu, Luleå Tekniska … [Läs mer...] om Förstärkning av betongväggar i samband med håltagning
Betong med lägre klimatpåverkan
Den här artikeln bygger på en rapport som Svensk Betong publicerat med fakta och information om betong och klimat och arbetet för att nå klimatneutral betong sett ur ett livscykelperspektiv [1]. Artikelförfattare: Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong, Tekn Dr, Adj Prof KTH Läs hela artikeln i Bygg & teknik 7/17 … [Läs mer...] om Betong med lägre klimatpåverkan
Fibrer i anläggningskonstruktioner
I ett doktorandprojekt som genomförts i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Thomas Concrete Group har experiment utförts för att undersöka hur fibrer påverkar korrosion av konventionell armering. Resultaten visar att kombinationen av fibrer och konventionell armering kan effektivt förlänga livslängden hos anläggningskonstruktioner, dels genom att armeringskorrosion fördröjs och minskas, och dels genom att effekten på bärförmågan av korrosionsskador begränsas. I den här artikeln … [Läs mer...] om Fibrer i anläggningskonstruktioner
Självläkning av betongsprickor i havsmiljö – inverkan av cementtypen
Betongsprickor kan i viss mån självtätas i fuktig miljö, vilket gör att till exempel hållfasthet och vattentäthet kan återställas nästan helt. Numera vill man av miljöskäl blanda ut cement med olika mineraliska restmaterial, till exempel flygaska och masugnsslagg. Det är inte känt hur dessa nya cementtyper påverkar möjligheten till självläkning. I artikeln redovisas resultat från en större undersökning [1] av hur kloridinträngning sker i sprucken betong exponerad för havsvatten. Resultaten visar … [Läs mer...] om Självläkning av betongsprickor i havsmiljö – inverkan av cementtypen
Fuktsäkerhetsprojektera golv. Går det?
Det är inte alltid så lätt att vara fuktkonsult och prognostisera hur en golvuppbyggnad kommer att fungera i produktion och drift. Vilka funktioner är viktiga, vilken ingångsdata behövs, var hittas relevant materialdata och hur bra konstruktioner blir det totalt sett genom att fokusera på fukt i produktionsskedet? I den här artikeln beskrivs den viktiga materialparametern ångtäthet som behöver hanteras samt lite erfarenheter kring hur svårt det kan vara att få fram relevant … [Läs mer...] om Fuktsäkerhetsprojektera golv. Går det?
Temperatur- och hållfasthetsutveckling hos betong med Anläggningscement FA
Anläggningscement har använts under lång tid vilket gör att det finns en omfattande uppföljning av hur väl simuleringarna stämmer överens med verklig temperaturutveckling. Men på senare tid så har en ny typ av cement, som har moderat värmeutveckling, accepterats i AMA Anläggning 17 och denna kan innehålla upp till 20 procent flygaska. Cementa (Heidelberg Cement) har nyligen introducerat ett sådant cement, vilket benämns Anläggningscement FA, CEM II/A-V 42,5 N – MH/LA/NSR. Då detta cement är … [Läs mer...] om Temperatur- och hållfasthetsutveckling hos betong med Anläggningscement FA
Sprutbetongens verkningssätt i interaktion med hårt berg och bult
Tunnlar i hårt berg byggs vanligtvis med en valvform för att berget ska kunna bära sig självt. För att säkerställa valvets stabilitet förstärks vanligen tunnlar med systematisk bultning och sprutbetong. Förstärkningen dimensioneras med numeriska metoder utan hänsyn till variationen i sprutbetongens tjocklek eller med empiriska metoder. Gemensamt för båda metoderna är att förstärkningens faktiska kapacitet eller dess säkerhet mot brott inte kan bestämmas. Resultat publicerade i ett pågående … [Läs mer...] om Sprutbetongens verkningssätt i interaktion med hårt berg och bult
Betongreparationer av kajer
Drygt hälften av Sveriges cirka 20 mil kajer är kommersiella och ägs och drivs i många fall av kommunala bolag. I takt med att traditionell hamnverksamhet tar allt mindre utrymme i anspråk, växer andelen icke-kommersiell, och därmed de kommunaltekniska förvaltningarnas ansvar. I flera av landets största kommuner har de kommunala hamnbolagen avsagt sig ansvaret för kajer som inte ger intäkter, och lämnat över dessa till kommunen. Samtidigt växer behovet av kunskap om kajerna, eftersom de i många … [Läs mer...] om Betongreparationer av kajer