Avancerad undersökning av förorening från f.d. kemtvätt i jord och berg

Artikelförfattare: Anneli Liljemark, Marika Jansson och Stefan Aronsson, Liljemark Consulting AB

Det har tidigare konstaterats att det förekommer förorening med klo­rerade lösningsmedel i berg på Blekingegatan i Helsingborg, där det tidigare har legat en kemtvätt, samt i dess närområde. Undersökningar har visat på förorening med klorerade lösningsmedel i halter som kan innebära att efterbehandlingsåtgärd är aktuell. Klorerade lösnings­medel tränger ner genom jordlagren och ansamlas i bergssvackorna men tränger även ner i porösa bergarter eller sprickor.

Liljemark Consulting har, på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning (SGU), utfört åtgärdsförberedande under-
sökningar med syftet att avgränsa käll­området och uppskatta mängden klore­rade lösningsmedel i berg, ta fram till­räckligt underlag om hydrogeologiska förhållanden och förutsättningar för naturlig respektive stimulerad nedbrytning av klorerade lösningsmedel i plymen inför kommande projektering av efterbehand­lingsåtgärd.

Komplicerad fältinsats

Fältinsatsen har varit komplicerad, bland annat beroende på behov av att etablera borrutrustning bland befintlig småhus­bebyggelse samt hantera upptagna kärnprover med avseende på flyktiga föro­reningar på plats.

Åtgärdsförberedande undersökningar med avseende på klorerade lösningsmedel utfördes i djupa kärnborrhål av företaget GEO med borrmetoden Geobor S ner till cirka 20 meter under marknivån, där borrkärnor av berget togs upp till ytan i förslutna plaströr. I utvalda provtagnings­punkter utfördes även hammarborrhål där borrkax insamlades för laboratorieanalys med syftet att kunna korrelera mot kärn­borrmetoden och på så vis utvärdera de två metoderna.

För att förhindra att de flyktiga klorera­de lösningsmedlen i bergmaterialet evapo­re­rar, behövde materialet samlas in för
analys på ett sätt som minimerade ång­avgången. Lösningen blev att prover ut­togs genom att aktuell del av kärnan slogs loss, krossades på plats med hjälp av en hydraulisk press med specialtillverkade delar och konserverades i vialer (flaskor med täta lock) med metanol och skickades för laboratorieanalys.

Efter avslutad borrning utfördes hydro­geologiska loggningar och pumptest i utvalda borrhål bland annat i syfte att identifiera huvudsakliga vattenförande lager, grundvattnets flödeshastighet och bergets genomsläpplighet. Vid geofysisk borrhålsloggning undersöktes elektrisk resi­stivitet, induktion, värmeöverföring, konduktivitet, porositet och diameter av borr­hålet.

Flödesloggning direkt i kärnborrhålen kan ge missvisande resultat på grund av att finmaterial riskerar att täppa till porerna i berget, vilket kan hindra grundvattenflödet. Därför borrades kärnborr­hålen upp till en större diameter med hammarborrning för att möjliggöra flödes­loggning.

Hydrogeologisk undersökning

I syfte att kunna provta grundvatten från flera olika djup i samma borrhål instal­lerades grundvattenrör i flera kanaler med CMT (Continuous Multichannel Tubing) på minst fem nivåer i de nyinstallerade borrhålen. Filternivåer i olika flödeszoner fördefinierades baserat på resultat från föregående hydrogeologiska loggningar i borrhålet. Ett pumptest genomfördes i ett av borrhålen i syfte att undersöka grundvattnets flödeshastighet och transmissivitet i akviferen.

Lärdomar

Inom aktuellt område fanns det en rad olika utredningar från många inblandade parter utförda under en tioårsperiod. Det är en utmaning att, givet de komplexa hydrogeologiska förhållandena och sprid­ningsmönstren, sammanställa de relevanta delarna från respektive utredning och få förståelse för föroreningssituationen för att kunna ta fram bra beslutsunderlag inför kommande utredningar och projektering för åtgärd.

Heterogen markmatris har visat sig ha mycket stor påverkan på hur föroreningar sprids med grundvattnet – vi har sett en mycket stor variation av föroreningshalter på väldigt korta avstånd. Någonting som har visat sig ha en mycket stor betydelse för tolkning av undersökningsresultat är provtag­ningsmetodiken och dokumenta­tion av utförda undersökningar. Nya provtagnings­meto­der bör testas i syfte att kunna förstå vilken påverkan olika prov­tagningsmeto­der kan ha på resultat och de slutsatser man kan dra. En utmaning är att bedöma när området är tillräckligt undersökt.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1-2026

Teckna en prenumeration HÄR