Artikelförfattare: Jerker Andersson, Forskande fukttekniker, Optihus AB
Kallvindar har alltid fungerat som en buffert mellan husets varma inomhusmiljö och den kalla uteluften. Förr kunde det fungera bra genom att uppvärmningen skedde med ved eller olja. Spillvärmen från skorstensmuren värmde upp vinden samtidigt som viss värme kom igenom vindsbjälklagets lättare isolering.
Idag har förutsättningarna för våra vindar väsentligt ändrats. Många har bytt värmesystem till värmepumpar och mer isolering har lagts in i vindsbjälklagen. Det finns inte längre någon spillvärme från skorstensmuren som håller vinden lite uppvärmd och torrare. Till detta kommer att solpaneler som monteras på yttertaket skuggar vinden så att solstrålningen inte når att värma upp taket. Därmed når vi inte den avfuktande effekten som tidigare fanns. När vinden blir svalare och vindsbjälklaget samtidigt isoleras allt mer så skapas många gånger förutsättningar för mikrobiell påväxt.
Fuktkänslighet på vinden
Råsponten som idag sätts som underlagstak på vindar görs av mer fuktkänsliga delar av träden, jämfört med äldre hus där man valde virke mer noggrant. Förr fälldes träden på vintern när de innehöll mindre vatten och näring. Nu går det snabbare och träden fälls året om. Visserligen torkas råsponten på sågverken, men torkprocessen driver ut näringsämnen för mögel mot träets yta.
Skivmaterial som ersatt panel och råspont innehåller ofta sammanbindande ämnen som formaldehyd-urea-lim. När sådant material blir fuktigt finns risk att limningstillsatserna driver mögeltillväxt och bidrar till lukt. Dessutom är oljehärdad board fuktkänslig och deformeras lätt, samtidigt som materialet är förädlat och därmed mer mögelkänsligt.
Klimatförändringen påverkar
Klimatförändringen har medfört att vintrarna blivit mildare. I södra till mellersta Sverige har flera vintersäsonger merdelen övergått i höstliknande klimat. Temperaturen går inte längre ned så mycket att mögelsvamparnas tillväxt stannar upp. Samtidigt är den relativa fuktigheten allt för hög under långa perioder.
Fukt från bostaden
Levnadsförhållandena i våra hus har ändrats. Faciliteter som dusch, badkar, tvättmaskin och diskmaskin har tagits in. Fuktlasten inomhus har därmed ökat. När fuktig luft letar sig upp genom otätheter i vindsbjälklaget och möter kallare luft på vinden stiger den relativa fuktigheten samt därmed också fuktkvoten i materialen. Vid vissa förhållanden kan kondens bildas mot undersidan av yttertaket.
Bland vissa parter råder en missuppfattning om att det endast kan vara fukt från bostaden som fuktbelastar kallvinden. Här måste kunskapen bättras på så att slentrianmässig rekommendation om behovet av FTX ventilationsaggregat eller dylik ventilation inte görs. Vi måste också beakta fuktlasten från utomhusmiljön direkt in på vinden, vilken totalt sett i husbeståndet kan vara en vanligare källa till mögel.
