Artikelförfattare: Björn Evers och Tommy Sköld, Briab
I alla tider har människan fascinerats av och fruktat elden. Samtidigt som den ger oss värme och trygghet så kan den på ett ögonblick förvandla vår tillvaro ett livshotande inferno. Men det är inte bara brand som kan utgöra en fara för människor, djur och egendom. Vi kan även mötas av andra risker. Bombhot, rån, terrorangrepp och gasläckor är exempel på andra situationer som kan skapa utrymningssituationer. Att skapa förutsättningar att snabbt och enkelt ta sig från ett förestående hot är därför ett naturligt krav vid projektering av en byggnad. Ofta kan kombinationen av att dörrar och fönster ska vara låsta för obehöriga men enkla att öppna vid utrymning, upplevas som motstridiga krav. Där kan tesen ”Liv går före sak” upplevas som en sliten kliché…
Påverkansfaktorer
Alltmer avancerad teknik öppnar vägen för lösningar där olika påverkansfaktorer kan mötas. Dagens projektörer måste dock ha en bred kompetens för att hitta rätt teknisk lösning. Faktorer som måste vägas in i en komplett funktionslösning ska möta krav på såväl utrymningsstrategin, säker låsning, användarvänlighet samt ökade krav på till- och frångänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den senare kravbilden märks inte minst i Boverkets regelsamling för byggande, BBR, samt Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS. Att det sedan tillkommer allt fler krav på CE-märkning, där kombinationer av olika produkter måste kopplas till produktens testprocedurer, gör projekteringen alltmer komplicerad.
Som brand- och säkerhetskonsulter kommer vi ofta i kontakt med projekteringar där dessa tre krav, utrymning, inbrottsskydd och tillgänglighet, inte alltid är synkroniserade. Kanske detta beror på att vissa krav, till exempel utrymning samt till- och frångänglighet, är tvingande genom lagar, förordningar och föreskrifter, medan krav på ett bra inbrottsskydd oftast endast påverkas via kravställare som till exempel försäkringsbolag.
När dessutom tre olika konsultområden ska mötas i ett projekteringsunderlag krävs att alla inblandade parter har en viss insikt i, och förståelse för, varandras arbete samt kravställningar och förutsättningar. Exempelvis måste brandkonsulten ha en viss kunskap om till- och frångänglighet, tillänglighetskonsulten måste ta hänsyn till låsfunktioner, låsprojektören måste känna till utrymningsstrategin, etcetera.
Tyvärr förekommer projekt där ägaren av en nyss uppförd byggnad drabbas av följdproblem i form av till exempel försenad inflyttning eller verksamhetsstart på grund av att någon av de kravbilder som finns enligt gällande lagstiftningar inte är uppfyllda.
Grundläggande krav
En utrymningsdörr ska alltid vara lätt öppningsbar utan nyckel eller andra redskap.
För detta ändamål finns därför två standarder för utrymningsbeslag; SS-EN 179, nödutrymningsbeslag med engreppsfunktion samt SS-EN 1125, panikutrymningsbeslag med horisontell tryckstång.
För att försvåra inbrott då lokalen står tom eller obevakad finns ofta krav, till exempel från försäkringsgivaren, på att dörrar avsedda för utrymning även skall förses med så kallad godkänd låsenhet. En sådan låsenhet har egenskaper som försvårar inbrott, men där det även krävs nyckel för att göra en behörig utpassering. En låsenhet avsedd för utrymning kan aldrig uppfylla kravet för en godkänd låsenhet, eftersom ett utrymningslås alltid är, och ska vara, lätt öppningsbart utan nyckel.
Enligt gällande byggregler är det tilllåtet att låsa en utrymningsdörr under förutsättning att inga personer då vistas i lokalen, så kallad nattlåsning. För att säkerställa att utrymningsdörrarnas nattlås (det vill säga den godkända låsenheten) låses upp när personer återigen ska vistas i lokalen, kan nattlåset förses med en mikrobrytarfunktion som ansluts till en för driften väsentlig funktion. Denna funktion kan till exempel utgöras av lokalens huvudbelysning. Ett annat alternativ kan vara att koppla den väsentliga funktionen till byggnadens inbrottslarm, så att ett larm ljuder om inte alla nattlås låses upp. Under verksamhetens normala drift kan sedan utrymningsdörren vara daglåst via utrymningslåset så att intrång förhindras, men utrymning alltid kan ske med ett enkelt handgrepp.
Låsta dörrar som enbart öppnas via signal från brand-/utrymningslarm får inte förekomma eftersom andra situationer än brand kan påkalla en utrymningssituation, till exempel bombhot, gasläcka eller terrorangrepp.
Utrymning och återinrymning
Ett vanligt problem i verksamheter idag är det ökande behovet av att kontrollera vilka personer som rör sig inom lokalerna. Att till exempel en kontorslokal utförs med någon form av passersystem är idag mer regel än undantag. Om utrymning sker till ytor som inte är att betrakta som utrymningsväg så ställs det krav på att det ska vara möjligt att återvända genom dörren som använts för utrymning, så kallad återinrymning. De beslag som ofta används i dessa situationer, SS-EN 179-beslag försett med återinrymningsfunktion som stannar i öppet läge när utrymningsfunktionen aktiverats, har nackdelen att om dessa används för att passera dörren så måste beslaget återställas manuellt. SS-EN 179-beslag som automatiskt låser dörren efter passage ger inte möjlighet att återvända och kan således inte användas i den tillämpningen. Om en person av misstag använder utrymningsbeslaget i den dagliga driften kommer dörren således att lämnas olåst tills någon återställer låsningsfunktionen. En lösning på detta är att ha en utrymningsterminal, en elektronisk tryckknapp som låser upp dörren och även aktiverar återinrymningsfunktionen. En brist i detta utförande är att personer som utrymmer med det normala beslaget i sådana fall inte aktiverar återinrymningsfunktionen och således inte kan återvända om utrymningsvägen visar sig vara blockerad, om inte passerkort, tag eller liknande som krävs i passersystemet tagits med vid utrymning. I vissa fall kan det vara möjligt att styra återinrymningen via aktiverat brandlarm och elslutbleck, men det är inte lämpligt i alla verksamheter och situationer.
Övriga krav
Många gånger finns dessutom ofta ytterligare kravställningar på en utrymningsdörr. En trend är att dörrar allt oftare förses med en automatisk dörröppnare (dörrautomatik). Bakgrunden är bland annat de ökade kraven på tillgängliga dörrar för alla, oavsett fysisk förmåga. I Boverkets byggregler står att ”Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga”.
Även Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsplatsens utformning AFS 2020:1 har ökade krav på att utrymningsvägar ska vara försedda med automatisk dörröppnare.
Denna lösning medför att dörren måste förses med någon form av elektrisk låsfunktion för att fungera ihop med dörröppnaren. Plötsligt blir då den tidigare ”enkla” dörrbeslagningen mer komplicerad. Ska dörröppnaren kunna användas även vid en utrymningssituation för att underlätta för personer med funktionsnedsättning? Krävs elektrisk back-up, reservkraft, till dörröppnaren? Klarar det elektriska låset kravet för godtagbar brandtillhållning av dörren? Hur löser vi ett eventuellt krav på återinrymning? Frågorna blir fler när funktionskraven ökar på den avsedda dörren.
I flera projekt har vi som oberoende sakkunniga eller besiktningsmän kunnat se och påvisat förbisedda delar i projekteringen av dörrens totala funktionslösning. Om granskning sker i ett tidigt skede kan dessa fel upptäckas och projekteras på ett tillfredsställande sätt. Än bättre är om en brandkonsult och en säkerhetskonsult tillsammans kan projektera dörrfunktionerna i ett tidigt skede. Därmed har många kronor och tidsförluster kunnat undvikas. I många fall har en övergripande och oberoende granskning av de tekniska lösningarna verkligen lönat sig och besparat oss onödiga byggfel.
Projektörens roll
För att kunna utföra en fullständig projektering som uppfyller alla krav på en säker utrymningslösning från såväl lagstiftning, brukare och andra kravställare, måste projektören ha svar på en rad frågor. Somliga av dessa berör inte enbart själva dörrmiljön och den tekniska installationen av lås och beslag. Bland annat kan följande frågor utgöra en bra grund inför en projektering:
• Objektets skyddsklass
• Eventuella krav på dörrens inbrottsskyddande klass
• Krav på låsklass – daglås/nattlås
• Behov av nattlåsets koppling mot för driften väsentlig funktion
• Dörrtyp – enkeldörr eller dubbeldörr
• Behövs passivt dörrblad för att uppnå tillräcklig utrymningsbredd
• Dörrprofil – modul- eller smalprofildörr
• Eventuella krav på dörrens brandtekniska klass och brandgastäthet
• Skall dörren vara uppställd på dörrhållarmagnet
• Finns krav på återinrymning
• Finns krav på återlåsning efter öppning
• Skall passersystem integreras i dörrfunktionen
• Skall dörrens låsning tidsstyras
• Skall dörren förses med automatisk dörröppnare
• Skall dörröppnaren användas även vid en utrymningssituation
• Skall dörren förses med mekanisk dörrstängare
• Behov av koordinerad dörrstängning av pardörrar
• Krav på utrymningsbeslag enligt SS-EN 179 eller SS-EN 1125
Vägen till en bra lösning
Som beställare skall man vara noga med att ställa krav på konsulter och projektörer. Att på ett tidigt stadium sammanföra de inblandade parterna, och tillsammans med eventuella kravställare sammanfatta de regler och krav som finns, skapar en bra förutsättning. Inom Briab har vi märkt att det finns tydliga fördelar med att ha både brandkonsult och säkerhetskonsult under samma tak, då detta underlättar både kommunikation och förståelse för de olika disciplinerna, vilket ger möjlighet till tekniska lösningar som optimeras utifrån ställda krav. Om alla inblandade parter sedan håller avstämningsmöten under projekteringstiden kan detta vara till stor nytta för alla inblandade. Samordningen i projekteringsgruppen har i många fall konstaterats vara avgörande för att motverka byggfel. Den ökade andelen av projekt som projekteras i BIM-miljö ger möjligheter till ett mer effektivt informationsutbyte. Att i samma BIM-modell kunna presentera både information från kravställande projektörer som utformning av den faktiska byggnaden ger stora fördelar, både i projekteringen och i byggnadens förvaltningsskede. I projekteringen kan arkitekten utforma byggnaden enligt de förutsättningar som krävs för de planerade verksamheterna. Respektive projektör kan sedan direkt i modellen förse till exempel en dörr med krav på brandmotstånd, beslagning, skyddsklass och specifika låsdetaljer som låshus och trycke. Det blir då lättare att granska att den dörren som projekterats faktiskt uppfyller samma krav som ställts på dörren av övriga projektörer.
Det är sedan av yttersta vikt att de kravställande projektörerna får granska den utförda projekteringen. Att det år efter år tillåts slösas miljarder på byggfel är inte enbart förkastligt rent ekonomiskt, utan är även en mycket onödig miljöpåverkan. Att en enda felprojekterad dörr kan identifieras i granskningsprocessen kan ofta bekosta den tid som projektörerna lägger på granskning.
Att sedan även låta en oberoende part ta del av arbetet och granska underlagen kan ge ytterligare möjligheter för en lyckad slutlig lösning. Kom ihåg att varje kedja alltid har sin svagaste länk.
För dig som vill veta mer
• SSF Stöldskyddsföreningens och SBF, Brandskyddsföreningen Sveriges, gemensamma kurs Lås & Utrymningsvägar.
• SBFs rekommendationer ”Panik & Nödutrymningsbeslag” samt ”Lås & Utrymningsvägar”.
• SSF och SBF erbjuder dessutom kundanpassade utbildningar inom mekaniskt skydd, utrymning och tillgänglighet.
