Artikelförfattare: Björn Berggren, Skanska Sverige AB, Maria Wall,Lunds Tekniska Högskola och Branko Simanic, Skanska Sverige AB
Byggnaders energibehov behöver minska i kombination med att energiförsörjningen (el, värme, gas, med mera) behöver fasa ut användandet av fossila bränslen för att motverka den pågående klimatförändringen. Olika strategier kan tillämpas för att utforma och bygga/renovera energieffektiva byggnader. En viktig åtgärd, oavsett strategi, är att minska energibehovet, vilket i Sverige vanligtvis innefattar ett tätt och välisolerat klimatskal i kombination med mekanisk ventilation, med värmeåtervinning. Den huvudsakliga orsaken till byggnadens värmebehov i denna typ av byggnader är relaterat till transmissionsförluster genom klimatskalet, där köldbryggorna kan stå för mer än 30 procent av transmissionsförlusterna. Bristande beräkningar och/eller uppskattningar av köldbryggor kan leda till stora konsekvenser. Dels för brukare, dels för konsulter och entreprenörer.
En studie som publicerades 2011 [1] visade att kunskapsnivån i Sverige, avseende transmissionsberäkningar, var låg med stora risker för missförstånd och felaktiga beräkningar. En uppföljande studie, fem år senare [2], kom till samma slutsatser. Förenklade schabloner användes ofta, vanligen genom att öka en byggnads beräknade transmissionsförluster genom byggdelar med en procentsats, vanligen 20 procent. Köldbryggors relativa påverkan på en byggnads transmissionsförluster kan variera mellan nära noll och över 30 procent [3], beroende av tekniska lösningar och beräkningsförutsättningar. Förenklade metoder kan med stor sannolik leda till att byggnaders energiprestanda beräknas fel och att dimensionering av försörjningssystem (främst värmesystem) utförs felaktigt.
Att detta får konsekvenser i projekt är lätt att föreställa sig och det sker i verkligheten.
På senare tid har ett antal exempel av uppvärmningsproblematik i nybyggda bostäder avslöjat stora kunskapsbrister kring beräkningar av värmeeffektbehov vid radiatordimensionering. Problemet är sannolikt branschgenomgående och konsekvenserna i den färdiga byggnaden kan bli omfattande. Framför allt har bristande kunskap om transmissionsberäkningar och köldbryggornas inverkan uppdagats.
Under 2017 uppdaterade och förtydligade Boverket, de Svenska byggreglerna (BBR) och förtydligade att överlag invändiga mått ska ligga till grund för att kvantifiera byggdelar i samband med redovisning av Um-värde [4], det värde som övergripande beskriver hur välisolerad en byggnad är. Samma år kom även ett PM från Sveby, som ytterligare förtydligade areadefinitioner för branschen [5].
Under 2021, tio år efter den första studien och fem år efter den andra studien, genomfördes en uppföljande studie för att undersöka kunskapsläget. Dessutom hade det gått fyra år sedan Boverket uppdaterade BBR avseende areadefinitioner och Svebys förtydligande PM publicerades.
Artikelförfattare: Björn Berggren, Skanska Sverige AB, Maria Wall, Lunds Tekniska Högskola och Branko Simanic, Skanska Sverige AB
