Artikelförfattare Mohammad Kahangi, LTH, Miklós Molnár, LTH, Tomas Gustavsson, TG Konstruktioner AB, Johan Onno, SPEF och Anders Planensten TMPB

En översiktlig uppskattning visar att man i Sverige årligen lägger flera hundra miljoner kronor på omfogning av tegelfasader. Beslut om underhåll baseras ofta på generella mallar, utan hänsyn till det aktuella behovet. Detta medför onödigt stora utgifter samtidigt som omfogning är ett slitsamt arbete. Ett doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola avser ge utökad kunskap om när omfogning är rationellt påkallad och utmynna i råd om lämpliga undersökningsmetoder samt val av material och arbetsmetoder.

Tegelfasader är kända för att ha lågt underhållsbehov och mycket lång livslängd. I det riktigt långa loppet är fogarna en svagare komponent i en murverkskonstruktion än murstenen, figur 1. Genom att utföra omfogning när fogarna eroderats kan konstruktionens livslängd förlängas; praktiska erfarenheter visar att livslängden för murverk kan vara extremt lång.

Omfogning innebär att den yttersta delen, cirka 25 mm, av alla fogar, horisontella som vertikala, fräses ur varefter man återfyller med murbruk, figur 2. Det är uppenbart att den förväntade tidsperioden efter vilken omfogning bör ske kommer att få stor betydelse för underhållskostnaderna i många fasader framöver. Kostnaden för att göra omfogningar torde variera inom ett relativt stort spann; hårdbrända tegel har vanligtvis murats med cementrika bruk som kräver mycket arbete när den yttersta delen av befintliga fogar tas bort.  I murverk med mindre hårt bränt tegel blir motsvarande moment betydligt mindre arbetskrävande och kostnaden därmed mindre. Men en försiktig, rimlig genomsnittlig kostnad för omfogning torde kunna uppskattas till 1200 kr/kvm, exklusive moms.

Stort bestånd

Det svenska byggnadsbeståndet med tegelfasader från enbart perioden 1940-1975 uppskattas till en bit över 80 miljoner kvadratmeter [1] och totalt i Sverige lär det finnas närmare 300 miljoner kvadratmeter tegelfasader. Med ett omfogningsintervall på mellan 50 – 100 år finns inom överskådlig framtid ett betydande behov av omfogningsarbeten. Det är i vilket fall ingen tvekan om att en mer generellt utförd omfogning av tegelfasader i fastighetsbeståndet kommer att ha väsentlig inverkan på underhållskostnaderna, och därmed på de hyror och avgifter som i slutänden kommer att belasta användarna. Omfattande underhållsåtgärder leder även till ökad användning av resurser, med ökad miljöbelastning som följd.

Väder och vind sliter på fogarna

När murverksfogar utsätts för klimatiska påfrestningar, framförallt slagregn i kombination med frost, kommer de så småningom att eroderas. Fogytan förflyttas inåt jämfört med murstenens yta, varvid en ökad vattenupptagning kan bli följden. Vattenupptagningen torde dock framförallt öka i den mån det uppstår sprickor och mikrosprickor i fogar och/eller mellan fogbruk och tegel, vilket kan ske på grund av rörelser i murverket som orsakas av murbrukets krympning, teglets expansion, temperatur- och fukt-variationer, hantverkets kvalitet. Erosion och frost-töcykler kan så småningom också sätta ned hållfastheten i fogbruket.

Schablonmässiga rutiner

Ett stort problem i detta sammanhang är att det idag saknas såväl ingenjörs- som hantverksmässiga metoder för att bedöma det aktuella behovet av omfogning. Ökade kunskaper om exempelvis betydelsen av vidhäftning mellan fogbruk och tegel, metodik för att mäta vidhäftning och hållfasthet i fog samt effekten av sprickbildning och fogerosion för vattenupptagning i murverket skulle kunna ge bättre underlag för bedömning av när och i vilken omfattning omfogning bör utföras. Internationellt har insatser gjorts för att utveckla metoder för att under fältmässiga förhållanden mäta omfogningens effekter på vatteninträngningen.

Det finns fasader från fullmurade hus som uppförts vid sekelskiftet 1900 som fortfarande inte har fogats om, men det torde också vara vanligt att omfogning skett någon gång i fasader som idag är runt 100 år gamla. I byggnader från efterkrigstiden, som normalt murats med mer beständiga bruk än äldre murverk, finns idag behov av partiell omfogning i de mest utsatta fasaddelarna, men ofta inte behov av generell omfogning av hela fasader.

Ändå sker idag, enligt samstämmiga uppgifter från bland annat medlemsföre-tag i SPEF och materialleverantörer, i stor omfattning omfogning av hela fasader från efterkrigstiden. Man kan förutsätta att detta initieras av underhållsplaner, som ofta baseras på generella mallar, vilka föga tar hänsyn till det aktuella – svårbedömbara – behovet. Det är uppenbarligen stor risk för att detta kommer att medföra onödigt stora utgifter för omfogning i tegelfasader om inte bättre hjälpmedel och metoder för att bedöma det reella behovet kommer att ersätta schablonbaserade uppgifter med svag verklighetsförankring.

Komplex frågeställning

Omfogning är en tekniskt och hantverksmässigt komplex åtgärd. Borttagning av fogarnas yttre del medför vibrationer, oljud och dammbildning. Borttagning av befintligt fogbruk måste vidare göras så att inte teglet skadas. Fogarnas återfyllning är också arbetskrävande och resultatet är beroende av valet av fogbruk samt hantverkarnas engagemang och yrkesskicklighet. Bristfälligt utförd omfogning kan medföra framtida beständighetsproblem med möjlig risk för ökad fukthalt i ytterväggarna och en förvanskning av fasadernas utseende.

Doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola

Som en bas för att rationellt bedöma omfogningsbehov samt för att medverka till utveckling av förbättrade hjälpmedel och hantverksutförande erfordras grund-läggande, forskningsbaserade kunskaper om interaktion mellan fogbruk och tegel samt sambandet mellan erosion av fogar, sprickbildning och vattenupptagning i murverket.

Ett doktorandprojekt genomförs vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik med syfte att ta fram kunskap om behovet av renovering av befintliga tegelfasader med fokus
på fogproblematiken. Doktorandprojektet genomförs under perioden 2019-2024 och finansieras av SBUF genom SPEF – samt Föreningen tungt murat och putsat byggande.

Rationellt beslutsunderlag

Frågorna avses bli behandlade ur såväl materialtekniskt, miljömässigt, ekonomiskt som hantverksmässigt perspektiv. Projektets huvudsakliga målsättningar är att öka kunskapen om:
• Hur murbrukets och murstenens materialegenskaper samt hantverksmetoder påverkar murverkets lång-siktiga beständighet.
• Vidhäftningen mellan tegel och murbruk samt dess betydelse för vattenupptagning och regngenomslag i murverk.
• I vilken utsträckning erosion och sprickbildning i fogar och stenar medför ökad vattenupptagning i murverk.

Resultaten av denna grundläggande kunskapsuppbyggnad kommer att användas för att utveckla rekommendationer avseende materialval och hantverksmetodik vid omfogning av murverk samt uppskattningar av murverksfogars återstående livslängd med avseende på beständighet. Mer utvecklade metoder för undersökning av fogars kondition kan också medföra viktigt stöd vid beslut om partiell eller total omfogning ska utföras.

Indirekt kommer projektet att bidra till att värdera och ta fram praktiskt användbar undersökningsmetodik för att bedöma befintligt murverks tekniska kondition avseende förekommande sprickbildnings och fogerosions betydelse för vattenupptagning och beständighet i murverket.

Vidare kommer projektet att bidra till värdering och spridning av förbättrade metoder och hjälpmedel för att genomföra omfogningar, med avseende på byggnadstekniska, hantverks- och utseendemässiga aspekter samt med tanke på arbetsmiljöfrågor, figur 3. Impulser kommer att ges till att utveckla renoveringsbruk med lågt miljömässigt (CO2) avtryck.

Projektet kommer att utmynna i en licentiatavhandling med efterföljande doktorsavhandling, där resultateten kommer att redovisas och bli allmänt tillgängliga. Planen är att resultaten i avhandlingarna skall sammanfattas till rekommendationer anpassade för mur- och putsentreprenörer, fastighetsägare, konstruktörer och övriga byggkonsulter.

Litteratur

T. Gusravsson, J. Jönsson och M. Molnár – Reparation av murade fasader med korrosionsskador. Svensk Byggtjänst, 2017.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 2/20.