Skellefteå Kraft kontorshus, påbyggnad av två våningar med stomme i KL-trä och limträ. Foto: Martinsons/Simon Wiklund
Vilken potential har påbyggnader i trä för en framgångsrik och hållbar stadsutveckling? Vad krävs för att öka kunskapen och samverkan mellan berörda aktörer? Vilka tekniska utmaningar finns? Dessa och närbesläktade frågor ska besvaras i projektet Timber on Top.
Timber on Top är ett samverkansprojekt med representanter från samtliga led i byggprocessen; kommuner, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, byggsystemleverantörer och byggentreprenörer samt stöd från akademi/institut. Totalt medverkar ett 50-tal aktörer i projektet som pågår till och med augusti 2021.
Det finns ett stort behov av att utveckla cirkulära affärsmodeller och att bättre återanvända material i byggindustrin. På- och tillbyggnader möjliggör förtätning, förlängd livslängd och flexibelt nyttjande av befintliga byggnader. Genom att använda biobaserade material och prefabricerade system går det att bygga med lågt klimatavtryck. Det minskar behovet av mark och ökar möjligheterna att bygga i centrala, attraktiva områden där folk vill bo. Samtidigt kan man nyttja befintliga kommunikationer och infrastruktur. Det är ett smart sätt att öka värdet på fastigheten och kan med fördel utföras i samband med andra renoveringsprojekt.
Bakgrund och behov
I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2019 uppger 240 kommuner (83 procent) att de har underskott på bostäder. Enligt Boverkets senaste byggbehovsberäkning behövs drygt 640 000 nya bostäder i landet under tioårsperioden 2018–2027, vilket motsvarar cirka 64 000 nya bostäder per år i genomsnitt. Samtidigt är många bostäder från perioden 1961-1975 fortfarande i behov av renovering, energieffektivisering och upprustning. Det finns även ett stort antal andra byggnader som har uppnått sin tekniska livslängd och är i behov av renovering och upprustning för att uppfylla dagens krav från myndigheter och hyresgäster. Renovering kombinerat med påbyggnation kan skapa bra resultat, speciellt ekonomiskt där tillbyggnad av nya lägenheter kan finansiera renoveringen till stor del. Att bygga på befintliga byggnader istället för att riva och bygga nytt sparar även stora mängder energi.
Påbyggnader började användas i Sverige i större utsträckning i början av 2000-talet, framförallt på hyresfastigheter. I dagsläget utökar man antal våningar på olika typer av byggnader såsom bostäder, kontors- och handelsfastigheter samt parkeringshus. Trots en mycket stor potential för såväl stadsutveckling som bostadsbyggande har teknik- och systemutveckling gått förvånansvärt trögt. En förklaring till detta kan vara att samspelet mellan berörda aktörer inte har utvecklats och att det fortfarande finns betydande glapp i den kompetenskedja som utgörs av stadsplanerare, fastighets-förvaltare, byggherrar, konsulter, arkitekter, byggsystemleverantörer och byggentreprenörer.
Artikelförfattare: Erik Söderholm, Projektledare Timber on Top Marie Johansson, Rise AB Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli
