Artikelförfattare: Joel Pälvärinne, Advokatfirman Victor
Partnering eller samverkan är ett väletablerat arbetssätt i den kommersiella byggbranschen. Arbetssättet kännetecknas av ett tidigt och mer ingående samarbete mellan beställare och entreprenör. Det förekommer dock olika avtalsmodeller. Syftet med denna artikel är att gå igenom vad som är vanliga kännetecken för ett partneringkontrakt.
Entreprenörens medverkan i projekteringsskedet
I ett partneringprojekt inleds parternas samarbete normalt inför eller under systemhandlingsskedet. Syftet är bland annat att entreprenören tidigt ska ha produktionstekniskt inflytande samt be-räkna en riktkostnad för entreprenaden. Det inledande samarbetet (som brukar benämnas “fas 1”) regleras i ett första kontrakt med hänvisning till bland annat ABK 09. När fas 1 är avslutad tecknar parterna ett entreprenadkontrakt (med hänsyn till krav vid offentlig upphandling förekommer ofta att parterna reglerar hela projektet i ett enda kontrakt). Kontraktet bör innehålla en riktkostnad, hänvisning till tekniska handlingar samt ekonomiska styrningsregler som är utformade för partnering. I de flesta fallen är entreprenaden, eller “fas 2”, en totalentreprenad med ABT 06 som juridiskt styrdokument. Ett projekt i partnering är alltså inte en egen entreprenadform.
Ersättning och riktkostnad
Parterna avtalar normalt om tillämpning av självkostnadsprincipen (AB 04/ABT 06 kap 6 §§ 9-10) i fas 2, med vissa modifieringar. Entreprenörens kostnader ersätts alltså huvudsakligen på löpande räkning med påslag för entreprenörarvode. Detta kombineras med en avtalad riktkostnad för ersättningen. Riktkostnaden bör endast uppfattas som en budget. Beroende på vad parterna har avtalat följer dock normalt vissa konsekvenser om entreprenören utan kontraktuell grund överskrider (eller underskrider) riktkostnaden.
Fast ersättningsdel
Beställaren vill ofta undanta vissa kostnadsslag från att ersättas till löpande räkning. Detta regleras genom att entreprenörarvodet (som inkluderar entreprenörens vinst) ”låses” till ett fast belopp som, liksom riktkostnaden, endast ska justeras om vissa avtalade omständigheter inträffar – till exempel ÄTA-arbete av viss dignitet. Om riktkostnaden överskrids utan att grund föreligger för justering av denna, minskar entreprenörens vinst på omsättningen i samma takt som slutkostnaden ökar.
Incitament/bonus
En annan vanlig modell är att entreprenören ges möjlighet till ytterligare vinst om riktkostnaden underskrids. Ett avtal av detta slag förutsätter självfallet att beställaren har en uppfattning om rimligheten i den avtalade riktkostnaden. Omvänt brukar också beställaren eftersträva någon form av sanktion mot att riktkostnaden överskrids.
Riskanalys
En tidig involvering av entreprenören möjliggör en gemensam riskanalys. För beställaren är det till exempel intressant att i möjligaste mån kalkylera kostnader för risker såsom oförutsedda (ej troliga) geologiska förhållanden. Sådana risker brukar kalkyleras separat, utan att ingå i den avtalade riktkostnaden. Syftet är att (den kalkylerade) kostnaden, om risken inträffar, inte ska komma som en oväntad kalldusch för beställaren.
ÄTA-arbete
Det sägs ibland att begreppet ÄTA-arbete ”inte finns” i partnering. Detta är nog alla gånger en missuppfattning, om inte parterna har avtalat bort större delen av ABT 06 eller AB 04. Däremot är ett partneringkontrakt ofta konstruerat så att parterna inte behöver använda sig av begreppet ÄTA-arbete i så stor utsträckning. Den tidiga riskanalysen och ersättningsformen löpande räkning gör nog också parterna mindre benägna att tala om kontrakts- och ÄTA-arbeten. Parterna bör dock vara medvetna om att dessa begrepp inte förlorar sin betydelse utan att man gör mycket ingående ändringar av ABT 06 eller AB 04.
Sammanfattning
En vanlig uppfattning om partnering är att det nära samarbetet mellan beställare och entreprenör motverkar tvister i sig. Det är dock alltid viktigt att parterna tänker på följande i kontraktsdokumenten.
• Riskfördelningen i ABT 06 (och AB 04) har sin utgångspunkt i ett konkurrensutsatt anbudsförfarande mot ett fast pris. En riktkostnad i ett partneringprojekt beräknas på andra premisser än ett fast pris i en traditionell entreprenad. • Fördelningen mellan kostnader på löpande räkning och eventuell fast ersättning bör vara noggrant formulerad för att undvika tvister om “vad som hör till vad”. • Det bör stå klart vilka omständigheter som ska medföra justering av riktkostnaden (och eventuellt av fast ersättningsdel).
