Meritering, mentorskap och certifiering av svenska bygg och vägochvatteningenjörer

Den svenska medicinsektorn har gagnats av den meriterings- mentorskap- och certifieringssystem som läkarlegitimationen innebär. Ett flertal västländer har också haft meriterings- och certifieringssystem för ingenjörer och konstruktörer under lång tid, vilket har gett incitament för kompetensutveckling och ökad kvalitet för byggnader och infrastruktur. Sverige saknar meriteringsvägar och certifiering av sina ingenjörer och därför kan det hända att våra ingenjörer får sämre kompetensutveckling än vad som är fallet i våra konkurrentländer. Detta kan leda till sämre kvalitet på byggnader och infrastruktur till högre kostnader. Övergripande vore det bra med initiativ från svenska myndigheter i frågan och efterfrågan av certifierad kompetens skulle kunna bli start för en god utveckling för Sverige. Trafikverket som är Sveriges största byggherre avseende infrastruktur kan här göra en insats. Ett första steg vore att efterfråga kompetens hos personer i de bolag som Trafikverket upphandlar, detta sker tyvärr inte idag.

Meriteringsutredningens upplägg
Meriteringsutredningen gjordes som en kvalitativ studie och har följande delar litteraturstudie, workshop och intervjuer av sammanlagt drygt 50 personer från byggherrar, entreprenadföretag och konsultbolag. Utredningen gjordes av Sveriges Bygguniversitet och Trafikverket och bekostades av Trafikverket/BBT. Grundfrågan att besvara var om Sverige bör införa/tillämpa ett meriteringscertifieringssystem för konstruktionsingenjörer. Om svaret blev ja skulle målet vara att ta fram konkreta förslag till hur ett meriteringssystem skulle kunna utformas och undersöka inställningen till förslagen hos både nyckelaktörer och en bredare krets av intressenter.

Merkostnader
Litteraturstudier samt intervjuer med kompetenta personer i anläggnings- och byggsektorn visar på brister av-seende säkerhet samt förekomst av merkostnader på tämligen höga nivåer och merkostnaderna belastar både anläggnings- och byggsektorerna. Dessa nivåer kan vara 2–8 procent av totala byggkostnaderna och ligger således på miljardbelopp årligen i Sverige. Orsaken till merkostnaderna sägs vara fragmentisering som ger bristande överblick på komplicerade projekt, felaktiga konceptuella lösningar och dålig kommunikation. Många merkostnader skulle kunna undvikas om kompetensnivån inom ingenjörssektorn höjs.

Artikelförfattare
Tord af Klintberg, KTH
Folke Björk, KTH
Johan Silfwerbrand, KTH
Sven Thelandersson, KTH

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/19.