| |
Välkommen till Sveriges äldsta byggtidning
|
 |
|
Bygg & tekniks målsättning är att förmedla den spännade utvecklingen inom byggbranchen till våra läsare – byggbranschens föreskrivare, byggherrarna, byggentreprenörerna och fastighetsägarna.
Bygg & teknik är tidningen för dig som är verksam inom byggbranschen med intresse för teknik och funktion. Vi har en mångårig kontakt med högskolor, branschorganisationer, tekniska konsultföretag m fl runt om i landet.
I varje nummer av Bygg & teknik tar vi upp ett speciellt tema, där något dagsaktuellt ämnesområde speglas. Till dessa temanummer engageras de verkliga experterna inom respektive område.
Bygg & teknik – tidningen där byggforskare möter byggbranschen.
|
|
|
|
|
|
Ur senaste numret: |
|
|
|
Kvalitetssäkring av gröna tak
Gröna tak på Skanskas kontor i Malmö.
SBUF-projektet med rubriken Kvalitetssäkring av gröna tak är ett pågående projekt som handlar om kvalitetssäkring och utförande av sedumtak. Medverkande i projektet är deltagare från Lunds tekniska högskola, Malmö högskola, Skanska, Peab, SLU och leverantörer av sedumtak samt tätskikt. Syftet med projektet är att få fram checklistor och säkra projekterade lösningar, för att undvika eventuella kvalitetsbrister och oklarheter vid läggning, användning och projektering.
Artikelförfattare är Per Danielsson, Skanska Sverige AB, Malmö.
____________________________________________________________
Behörig Lösull – förenklar för beställaren
 |
|
Utbildade lösullsinstallatörer enligt Behörig Lösull kommer att kunna komplettera sitt ID med loggan Behörig Lösull.
|
Att vi går mot tider med allt högre energipris
torde väl de flesta vara ense om. Därmed
ökar även incitamentet att spara energi.
Det första steget i att skapa en energisnål
byggnad är självklart att begränsa förlusterna,
vilket bland annat innebär allt mer välisolerade konstruktioner. Innebörden av detta är sam-
tidigt att kraven ökar på både rätt projekterade
och rätt utförda konstruktioner. I denna artikel
inriktar vi oss på rätt projekterade och utförda
lösullsinstallationer.
Artikelförfattare är Lars Tobin,
Anneling Tobin Consult AB, Borås,
och Magnus Håkansson,
ordförande Lösullsentreprenörerna.
____________________________________________________________
Vet du vad du har på vinden?
Lösull är ett av våra vanligaste isoleringsmaterial på vindar. Materialet lämpar sig väl eftersom det är lätt att applicera runt takstolar och installationskanaler. Dessutom är materialet relativt billigt. Ett problem är att lösullen ställer höga krav på arbetsutförandet. Ullen är nämligen ingen färdig produkt förrän den är installerad.
Artikelförfattare är Eva-Lotta W Kurkinen och Linda Ikatti, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
____________________________________________________________
Brandsäkra takfötter – nya krav och lösningar
En brandsäker takfot kan begränsa brandskalan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944. Foto: Lars-Göran Nylén
Vindsbränder har länge varit ett problem i Sverige och varje år inträffar ett par storbränder som hade kunnat undvikas med rätt brandskydd. Skolor har varit hårt drabbade och bättre brandskydd behövs för att minska skadekostnaderna. Nu ställer Boverket också tuffare krav på skydd av vindar, främst för bostadshus. Byggbranschen behöver därför nya lösningar på brandskyddet för att möte nya behov och myndighetskrav. Med stöd i forskningen om anlagda bränder i skolor presenteras här förslag på lösningar för att förhindra omfattande vindsbränder.
Artikelförfattare är Nils Johansson, Lunds tekniska högskola, Lund, och Michael Strömgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lund.
____________________________________________________________
Vindlastprovning av mekaniskt infästa tätskiktssystem
Samtidigt som ett tak skyddar stora värden är det den del av byggnaden som utsätts för de flesta och mest skiftande påkänningarna. Detta sker i huvudsak genom:
• Nederbörd (regn, snö och hagel)
• Sol (UV-strålning, temperaturpåverkan, rörelser)
• Luftföroreningar
• Mekanisk påverkan
• Vindbelastning.
Artikelförfattare är Fredrik Rundgren, Constructech Sweden AB, Strängnäs.
____________________________________________________________
P-märkning av byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning
Pågående provning av regntäthet hos ett underlagstak med genomföringar och skarvar, Olsson (2009).
För att kunna avgöra ett byggsystems prestanda (inklusive anslutningsdetaljer) så behöver provning och utvärdering ske. De flesta varianter av takkonstruktioner, taktäckning och skikt i tak kan kvalitetssäkras genom P-märkning enligt Certifieringsregel 063.
Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
____________________________________________________________
Nyheter om plåt i AMA Hus 11
Ytbelagd förzinkad stålplåt som taktäckning.
AMA Hus 11 med tillhörande Råd och anvisningar finns nu utgiven av Svensk Byggtjänst. Byggtjänst har även AMA som webbtjänst. Liksom vid tidigare utgåvor kommer ett särtryck att tas fram som behandlar plåt.
I den här artikeln redovisas några av förändringarna i AMA Hus 11 jämfört med AMA Hus 08.
Artikelförfattare är Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB, Tyresö. Torbjörn har medverkat som utredningsman i AMA-arbetet under de senaste 30 åren.
____________________________________________________________
Ny branschstandard – taksäkerhet
Taket som arbetsplats
Fallskyddssytem vid vertikalt tillträde.
När de arbetsmiljöförväntningar som vi har idag möter de miljöer på tak som accepterades på 1960-talet – för över 50 år sedan – så blir det konflikter. Tror inte att vi idag skulle nöja oss med den säkerhet som fanns i bilarna på 1960-talet eller den ishockey- eller utförsåkningsutrustning som fanns på 1960-talet. Tror inte att man heller skulle acceptera att vistas i en del arbetsmiljöer inom industrin eller andra arbetsplatser som vi accepterade på 1960-talet. Tror inte heller att vi skulle nöja oss med de datorer som fanns på 1960-talet. Nej just det fanns inga datorer då. När det gäller taken som arbetsplats så tvingas alla som vistas på äldre byggnaders tak att förhålla sig till den tanke om säkerhet som fanns då huset byggdes vad beträffande taksäkerhetsanordningar.
Artikelförfattare är PeO Axelsson, tekn dr, ordförande i SIS TK 193 – Takprodukter och takskydd samt utbildare för Sakkunnig i taksäkerhet i Taksäkerhetskommitténs regi.
____________________________________________________________
Korrosion och frigörelse av metaller från mässing i utomhusapplikationer
– skillnader mellan legeringar och rena metaller
Fasaderna på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm består av mässing.
Legeringar definieras som material med metalliska egenskaper som består av två eller fler grundämnen, där minst ett av ämnena är en metall. Exempel på legeringar vi använder i vår vardag är rostfritt stål (järn och krom) och mässing (koppar och zink), vilket illustreras i figur 1. Anledningen till att legera en metall med ett annat element är att förbättra olika egenskaper som till exempel formbarhet eller korrosionsmotstånd. Hur beter sig då dessa legeringar i förhållande till de rena legeringselementen med avseende på metallfrigörelse och korrosion och, är det möjligt att använda rena metallers egenskaper för att uppskatta motsvarande egenskaper hos legeringar av dessa metaller?– skillnader mellan legeringar och rena metaller
Artikelförfattare är Gunilla Herting och Inger Odnevall Wallinder, Kungliga Tekniska högskolan, Avdelningen Yt- och Korrosionsvetenskap, Stockholm.
____________________________________________________________
Gröntak ställer krav på underlaget
Ett singeltäckt tak som omvandlas till gröntak.
Gröntak, varmed här främst avses koncept typ moss-sedum (MS) eller sedum-ört-gräs (SÖG), har på sistone vunnit viss popularitet. Denna takkonstruktion är dock inte helt okomplicerad.
Artikelförfattare är Staffan Wredling, WSP Byggprojektering, Stockholm.
____________________________________________________________
Kortare tid på taket med prefabricerade takkomponenter
En ögonblicksbild av montering av industriellt tillverkade produkter.
Det är få som idag projekterar fönster och dörrar, som inte är standardiserade produkter, i en byggnad. Samtidigt envisas aktörer i byggprocessen med att göra både arkitektritningar och konstruktionshandlingar på andra återkommande byggdelar för taket. De borde kunna tillverkas som standardiserade produkter. Byggdelar såsom underlagstak, vindskivor och uppstigningslucka designas och konstrueras för varje projekt, trots att de är i princip samma produkter. Samtidigt är det svårt för små entreprenörer och små leverantörer att utveckla attraktiva och standardiserade produkter som når acceptans inom byggindustrin. Genom att demonstrera ett produktutvecklingsprojekt mellan en litet sågverk, en underleverantör och en nationell byggentreprenör visar jag på hur aktörerna kan utveckla produkter tillsammans som reducerar tiden på taket, ökar lönsamheten och ökar säkerheten.
Artikelförfattare är Jarkko Erikshammar, civil ingenjör och doktorand i träbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.
____________________________________________________________
För få beställare ställer krav på utbildade tätskiktsmontörer och seriösa takentreprenörer
Fel utförda hörn. Man har inte följt leverantörens anvisningar vilket direkt leder till läckage!
De flesta entreprenader för nybyggnader av parkeringsplatser, terrasser och hus ställer krav på en seriös upphandling av tätskiktsmontering. Brister i utförandet kan leda till läckage som både ger stora skador och kan föra med sig enorma kostnader för att åtgärda och återställa. Stefan Lardner är besiktningsman och ser ofta konsekvenserna av att beställare tar för lätt på denna upphandling.
Artikelförfattare är Anna Sandström, skribent för Tak- och tätskiktsentreprenörernas branschorganisation, TIB, Stockholm.
____________________________________________________________
Ventilerad fasad med puts på skiva
I Bygg & teknik 8/2009 presenterades ett aktuellt industridoktorandprojekt som genomförs på Avdelningen för Byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola och som finansieras av SBUF och Skanska.
I projektet studeras hur en ventilerad fasadlösning med puts på skiva fungerar byggnadsfysikaliskt och mekaniskt. I den del av projektet som nu är slutrapporterad har samband mellan luftspaltens geometri, luftomsättning och uttorkningsförlopp studerats [1].
Artikelförfattare är Jörgen Falk, Skanska Sverige AB, Malmö.
____________________________________________________________
Sydvästlänken – 25 mil kraft – ett energikrävande projekt
 Sydvästlänken är Svenska Kraftnäts
största och enskilt viktigaste nätin-
vestering och består av tre delar
med en knutpunkt i Nässjö och om-
fattar både luftledningar och mark-
kablar. Sydvästlänken syftar till att
förstärka växelströmsnätet, öka
driftsäkerheten och åtgärda be-
gränsningar i överföringskapaciteten
till södra Sverige samt mellan Norge
och Sverige. Sweco projekterar på
uppdrag av Svenska Kraftnät, delar
av Sydvästlänken.
Artikelförfattare är Sofie Wallenberg
och Gunnar Westberg, Sweco Infra-
structure AB, Geoteknik, Stockholm.
____________________________________________________________
_
|
|
|
|
|
|
|
|
Ledare: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bättre koll på riskerna
”Nollvision för byggsektorn: Ingen ska behöva dö på sin arbetsplats”
Stig Dahlin, chefredaktör
Läs hela ledaren här
|
|
 |
|
| . |
|
|
|
|
|
|
|
Byggfrågan: |
|
. |
|
|
|
|
Lektor Öman frågar...
Robert Öman är lektor i  byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås. I varje nummer av Bygg & teknik presenteras en byggfråga som du även kan ta del av här.
Till byggfrågan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnytt: |
|
|
|
|
|
|
Nytt koncept för småskalig kraftvärme
Effektiva småskaliga kraftvärmeverk som ger bättre lönsamhet och högre elverkningsgrad. Det är förhoppningarna med ett nytt forskningsprojekt som stöttas av Energimyndigheten.
Målet är att öka biobränslebaserad elproduktion genom utveckling av småskalig kraftvärme. Det kommer i huvudsak att få sin tillämpning i mindre fjärrvärmesystem och i nya anläggningar som är integrerade med industrin.
Energimyndigheten har gjort en bedömning att det finns potential att öka elproduktionen med ytterligare minst 3 TWh inom kraftvärmesektorn. För att det ska vara möjligt att nå den potentialen krävs en teknisk utveckling av kraftvärmeprocessen med fokus på småskalig tillämpning. Det krävs även en fortsatt forskning och utveckling för att nå högre ångdata – tryck och temperatur på den ånga som ska driva ångturbinen, för att detta ska bli möjligt.
Ett konsortium lett av företaget BioSteam AB utvecklar en ny systemlösning för småskalig kraftvärme. Satsningen är delfinansierad av Energimyndigheten och ska utveckla en teknisk systemlösning som möjliggör ett högre elutbyte än vad som idag är normalt på marknaden inom småskalig kraftvärme för området 2 till 4 MW elproduktion.
– Tidigare har man i huvudsak utgått från en stor kraftvärmeanläggning och skalat ner till en mindre men då med relativt låga ångdata. Det har lett till anläggningar med en låg effektivitet, och därmed en hög specifik investeringskostnad, säger Lars Atterhem på BioSteam.
När analysfasen är klar ska den tekniska lösningen omsättas i en förstudie för ett nytt kraftvärmeverk vid Martinssons Såg i Västerbotten. Den nya kraftvärmeanläggningen ska designas för att nå ett högre elutbyte än vad som idag är möjligt genom en vidareutveckling av tekniken och ett rationellt byggande för att minska investeringen.
|
|
|
|
|
Ny förlossningsbyggnad på Sophiahemmet
BB Sophia, den nya förlossningskliniken på Sophiahemmet, invigs vid årsskiftet 2012/2014.
Ill: Reflex Arkitekter
I början av maj togs det första spadtaget för BB Sophia, Praktikertjänsts nya förlossningsklinik på Sophiahemmet. Reflex Arkitekter har svarat för utformningen av det nya huset.
– Byggnaden ligger i en ovanligt känslig miljö, nära Tekniska högskolan, Stockholms Stadion och Nationalstadsparken, säger Anders Nordlund, ansvarig arkitekt på Reflex Arkitekter. Vi har arbetat med att passa in huset i Sophiahemmets småskaliga miljö och den kuperade terrängen.
– Det har varit naturligt att välja tegel, ett material som sedan 1889 har använts på So-phia-hemmet. Vi har också inspirerats av de skulpturala plåttak som finns på sjukhuset. Huset är ett nutida syskon till de gamla husen, men med detaljer som avslöjar att det är en modern byggnad med ett kvalificerat innehåll, säger Pernilla Kindell, handläggande arkitekt på Reflex.
I huset ryms en förlossningsenhet med familjerum, en neonatalavdelning, två operationssalar med intensivvård, samt mottagningslokaler. Huset är skräddarsytt för BB Sophias verksamhet. Totalt finns kapacitet för cirka 4000 förlossningar per år.
Byggnaden är resultatet av ett parallellt uppdrag 2009. Invigning sker årsskiftet 2013/ 2014. |
|
|
|
|
|
|
Bygger bussdepå i Stockholm för 1,25 miljarder kronor
Ny bussdepå i Fredriksdal, Hammarby sjöstad, Stockholm.
Skanska har slutit avtal med Storstockholms Lokaltrafik (SL) om att bygga en ny bussdepå i Fredriksdal, Hammarby sjöstad, Stockholm. Kontraktet uppgår enligt uppgift till 1,25 miljarder kronor.
Bussdepån ska rymma uppställningsplatser för 120 bussar, samt verkstäder, tvätthall, garage och kontor. Totalt omfattar byggnaden cirka 50000 kvadratmeter och kontorsdelen blir som högst sju våningar. I och med att detaljplanen nu vunnit laga kraft är byggstart planerad till sommaren 2012. Projektet beräknas vara färdigställt årsskiftet 2016/2017.
Hållbarhet kommer enligt uppgift att stå i fokus vid byggandet vad gäller såväl materialval som tekniska lösningar. Byggnaden kommer delvis att få sin energitillförsel från solpaneler på en yttervägg och på taket planteras sedumväxter. Bussarna som parkeras i depån drivs uteslutande av biogas. |
|
|
|
|
|
|
Årets Innovation
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) instiftade i samband med sitt tjugoårsjubileum ett årligt pris till bästa utvecklingsprojekt inom bygg, installation eller anläggning. Priset består av ett stipendium på 50000 kronor samt diplom.
Till Årets Innovation 2011 utsåg SBUF utvecklingsprojektet Byggnadsintegrerad uppvärmning, som enligt SBUF tar oss ett steg framåt när det gäller att förbättra komforten inomhus, sänka byggkostnaderna och minska energiförbrukningen genom att tillvarata värmeöverskott. Bland de omkring hundra SBUF-finansierade utvecklingsprojekt slutförda under året var det detta projekt som bäst uppfyllde kriterierna för utmärkelsen. Priset delades ut vid en högtidlig tillställning i april på Ingenjörsvetenskapsakademin som samlat byggbranschens främsta företrädare inom forskning och utveckling. Projektledare för projektet var Carl-Erik Hagentoft, Chalmers.
Motivering: ”Konventionella system för golvvärme kräver komplicerade system för reglering av uppvärmningen. Projektet visar att reglersystemet vid lämplig design kan rationaliseras bort. Systemets funktion säkerställs i stället tack vare dess inneboende självreglerande förmåga. En förenklad systemuppbyggnad med färre komponenter är möjlig. Det förenklade systemet får därmed lägre investeringskostnad och dessutom fördelas överskottsvärme mellan olika byggnadsdelar. Slutresultatet blir enklare och billigare golvvärmesystem samtidigt som energiförbrukningen minskas.”
– Carl-Eric och hans medarbetare vid Chalmers har gjort ett stort utvecklingsarbete med Byggnadsintegrerad uppvärmning, säger Ruben Aronsson, vd för SBUF. Projektet har till exempel utmynnat i en doktorsavhandling Thermal Modelling of Water-Based Floor Heating Systems – supply temperature optimisation and self-regulating effects av Henrik Karlsson från Chalmers.
|
|
|
|
|
|
|
Årets Stockholmsbyggnad 2012
De prisbelönta radhusen i kvarteret Mursmäckan i Enskededalen, Stockholm
Foto: Per Kristiansen
Som klar segrare tog A1 Arkitekt AB och byggherre Småa AB hem priset för årets Stockholmsbyggnad 2012. En växande tävling på initiativ av Stockholms stad, vilket väcker gehör för Stockholms arkitektoniska karaktär och framtida bebyggelse. De färgglada townhousens fasader har suddat ut husnumren, här bor man i den gröna gaveln eller i det lila huset till höger.
En jury bestående av tio personer bland annat Regina Kevius, stadsbyggnadsrådet, och Petter Askergren, alias Petter, utsåg tio finalister ur Stockholms stads stadsarkitekters urval och kvarteret Mursmäckan i Enskededalen koras idag till vinnare.
– Ett litet fint bostadsområde med ett starkt drag av Amsterdams bebyggelse. Bästa bidraget enligt mig på hur man bygger ut Stockholm, vackert, nyskapande och respektfullt, säger Petter Askergren.
– Lila bredvid beige bredvid blått bredvid rött, det här radhuskvarteret är nästan som en skål med karameller, säger Regina Kevius.
Juryns kommentarer stämmer väl överens med hur den ursprungliga visionen Småa och arkitekten Ola Anderssons hade.
– Husen har en urban design med ett ståndsmässigt uttryck. Något som kan betraktas som vågat för oss som byggherre. Att nu stå som vinnare i en tävling svenska folket varit med och påverkat bekräftar bara än en gång att boendet kan förknippas med identiteten. Man vågar vara unik och sticka ut, säger Småa:s vd Peder Williamson. |
|
|
|
|
|
|
Klimatsmart förskola utanför Båstad
Den pedagogiskt anpassade och energisnåla förskolan med sunda byggmaterial i Östra Karup.
Ill: Tengbom Arkitetkter
NCC Construction ska bygga en pedagogiskt anpassad och energisnål förskola med sunda byggmaterial i Östra Karup. Resultatet blir enligt uppgift en hälsosam miljö att vistas i för barnen och personalen. Beställare är Båstads kommun och ordervärdet uppges vara drygt 30 miljoner kronor.
– Med det här förskolebygget satsar kommunen på barnen. Samtidigt är det en hållbar investering som på sikt både är skonsamt mot miljön och sparar pengar. För oss på NCC känns det därför som ett synnerligen viktigt projekt, säger Rebecca Johansson, entreprenadchef på NCC Construction.
Förskolans cirkelform togs fram i samråd personalen, eftersom de anser att den gynnar barnen. Avdelningarna blir tårtbitar i cirkeln som länkas ihop med en samlingslokal i mitten. Det skapar närhet, uppsikt och mer samarbete mellan avdelningarna, vilket ökar tryggheten för barnen.
– Samlingslokalen kan användas till gemensamma aktiviteter som dans, luciafirande och föräldramöten. Kommunen kan även hyra ut lokalen på kvällar och helger för barnteater eller konferenser. Det kan alltså skapa intäkter för kommunen, säger Elisabeth Ciardi på Tengbom Arkitekter, som tillsammans med personalen har utformat förskolan.
Förskolans inriktning är teknik och naturvetenskap och en del av samlingslokalen kommer att bli experimentverkstad. Personalen kommer att jobba enligt Reggio Emilia, en pedagogik som bland annat fokuserar på barns behov av kreativitet, så ateljéer för exempelvis bild och keramik ska ligga mellan avdelningarna.
Östra Karups nya förskola blir GreenBuilding-certifierad, vilket innebär 25 procents lägre energiförbrukning än Boverkets krav. Därför kommer förskolan inom några år spara in de extra byggkostnaderna. Den byggs med miljövänliga material som ger barnen en sund inomhusmiljö. |
|
|
|
|
|
|
Förvärvar finskt arkitektföretag
Sweco fortsätter att växa i Finland. Nu med förvärvet av det finländska arkitektbolaget Brunow & Maunula med arton anställda.
Brunow & Maunula är enligt uppgift en av Finlands främsta bostadsarkitekter. De arbetar även med att utforma kontor, offentliga byggnader och vårdlokaler. Företaget grundades 1980 av Anna Brunow och Juhani Maunula.
2011 fick arkitektbolaget Statens Arkitekturpris i Finland för kunnande och hög arkitektonisk kvalitet. Priset anses vara den finaste utmärkelsen för arkitekter i Finland.
Swecos arkitektverksamhet är ett av de större arkitektföretagen i Europa med kontor i flera av de nordiska länderna. I och med förvärvet av Brunow & Maunula förstärks Swecos finländska arkitektorganisation. I början av året förvärvade man även det finländska teknikkonsultbolaget FMC Group med 1100 anställda. Sweco är idag det näst största teknikkonsultföretaget i Finland med cirka 1700 medarbetare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
